Skip to main content

Hur hotat är det svenska snuset?

AM låg

Den gångna veckan har snusets framtid varit en toppnyhet i svenska medier. Man framhåller att ett förbud mot smaktillsatser kommer att innebära slutet för det svenska snuset.
Rent faktamässigt förhåller det sig så här:

I EU råder sedan tidigare ett snusförbud. Sverige har som enda land ett undantag mot detta. Aktuellt just nu är att EU-kommissionen ska presentera ett förslag till nytt tobaksdirektiv. I förslaget till detta sägs att en tobaksprodukt måste innehålla minst 85 procent tobak. Snus är ju vattenbaserat och innehåller endast 50 procent tobak.

Skulle detta gå igenom betyder det att producenterna måste höja tobakshalten. Det känns naturligtvis helt fel. Problemet är inte bara att det blir mera hälsofarligt. Det smakar inte bra heller.

Förslaget om nytt tobaksdirektiv ska först godkännas av alla kommissionärer. Därefter skickas det till de nationella parlamenten, det vill säga den svenska riksdagen som får inkomma med synpunkter. Parallellt med detta behandlas förslaget i såväl rådet med alla ministrar som i EU-parlamentet. Där bollas det fram och tillbaka tills alla är överens.

I Sverige verkar allmänhetens ståndpunkt vara helt klar och tydlig: Rör inte vårt snus! Och våra svenska politiker kan knappast vara omedvetna om konsekvenserna.

- Snus är en tillåten produkt i Sverige. Att EU skulle förbjuda en sådan produkt är inte realistiskt, säger Svensk Servicehandel & Fast Foods vd Bengt Hedlund och poängterar att branschorganisationen jobbar fortlöpande med tobaksfrågan.

- Vår uppgift är att ge politikerna insikter och vi har kontakter med såväl social- och finansdepartementen som riksdagens skatteutskott. Om snuset inte skulle kunna fortsätta att produceras och säljas enligt nuvarande regler, så kommer den illegala handeln att öka. Folk slutar inte snusa för att EU tar beslut om att förbjuda tillsatser.

Engagemanget för att "rädda" det svenska snuset är just nu stort. Många protestlistor finns utlagda på fysiska platser och cirkulerar på nätet. Idag startar vi till exempel en på www.facebook.com/SvenskServicehandel.

Anne-Marie Carlsson i Linköping är en av de tobaksförsäljare som har lagt en lista på sin disk. Hon berättar att kunderna verkligen är upprörda och att kommentarerna är många.

- De pratar med mig och med varandra. Jag tror aldrig att vi haft en sådan debatt i vår bransch. Det känns bra att kunna dra ett litet strå till stacken och jag uppmanar mina kolleger runt om i landet att göra egna listor.

- Oavsett vad som händer så kommer det att ta tid. Debatten kommer säkert att klinga av men vi ska se till att hålla frågan levande, avslutar Bengt Hedlund.

Beslutsgången:

Det är kommissionen som lägger fram förslag till ny lagstiftning. Kommissionen handlar som ett kollegium och alla kommissionärerna måste stå bakom det förslag som läggs fram. Innan kommissionen föreslår nya lagar utvärderas de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna. Det gör man genom att ta fram konsekvensanalyser över för- och nackdelarna med olika förslag.

Under denna process samråder Kommissionen med berörda parter som icke-statliga organisationer, lokala myndigheter och representanter för näringslivet och det civila samhället. Expertgrupper ger råd i tekniska frågor.

Det Generaldirektorat som är ansvarigt för att utarbeta det nya tobaksdirektivet (DG SANCO) anser sig nu klara med sitt förslag och det cirkulerar nu inom Kommissions olika Generaldirektorat för intern remiss. Kommissionen har ett möte den 19 december och planen är att Kommissionen då enhälligt ska kunna ställa sig bakom ett förslag. Rimligtvis kommer Parlamentet och Rådet att få Kommissionens förslag i början på nästa år. Sedan planerar de in behandlingen av lagförslaget i sina arbetsscheman och de går igenom kommissionens förslag och föreslår ändringar. Om rådet och parlamentet inte kommer överens om ändringarna behandlas ärendet ännu en gång.

Det är omöjligt att veta exakt hur lång tid denna process tar eftersom det varierar mellan olika ärenden. Om man tar ett genomsnittsförfarande så brukar det ta ungefär 18 månader från att parlamentet och rådet får förslaget till att det finns en antagen lagstiftning. Därefter brukar det ta några månader innan regleringen träder i kraft, det skulle innebära att det nya tobaksdirektivet skulle träda i kraft någon gång under hösten 2014.

  • Skapad