Fika och snacks driver köp inom convenience

 

Convenience är en självklar del av vardagen. 1,3 miljoner svenskar besöker en conveniencebutik varje dag. Allt fler reser till sin dagliga sysselsättning och nära två av tio handlar ofta eller alltid när de pendlar. Fika och snacks är de kategorier som nästan alla köper. Vi ser också att trevlig personal är en viktig konkurrensfaktor.

Det var en kortkort sammanfattning av CSS Consumer Insight Report, den årliga undersökningen som är exklusiv för medlemmarna i CSS Networking program. Den presenterades av Sara Kristoffersson och Elin Anderberg från  HUI på CSS Forum den 10 september. Här följer några utdrag. 

Rapporten består av två delar: återkommande frågeställningar med jämförelser över tid samt aktuella tematiska fördjupningar inom konsumentbeteenden. De återkommande delarna omfattar bland annat Shopping Mission, viktiga köpfaktorer i butik och en konkurrenskartläggning. De tematiska fördjupningsområdena utgår från aktuella omvärldstrender och belyser deras betydelse för framtidens conveniencehandel. Årets teman är Snackfiering, Det nya hälsosamma, Framtidens conveniencehandel samt Digitalisering & AI. Rapporten är producerad av HUI Research.

 

Bensinstationer fortsätter att vara det mest populära conveniencekonceptet. Bilden är från OKQ8 Ringarum. Foto: Gunilla Pihlblad

 

Conveniencekonsumenten sammanfattas enligt följande:

• Conveniencebutikerna är en etablerad del av svenskarnas vardag över hela landet och i alla åldersgrupper. Nästan hälften av svenskarna besöker en conveniencebutik minst en gång i veckan och fler än var tionde gör dagliga besök.
• Bensinstationer fortsätter att vara det mest populära conveniencekonceptet, samtidigt minskar andelen som besöker spel- och tobaksbutiker.
• Allt fler reser till sin dagliga sysselsättning – samtliga pendlingsnivåer ligger i år högre än eller i nivå med föregående år, vilket skapar större potentiella flöden för conveniencehandeln. 
• Handeln i conveniencebutiker i samband med pendling ligger kvar på stabila nivåer, omkring var femte pendlare handlar ofta eller alltid under sin resa.
• Hälften av konsumenterna uppskattar att de spenderar lika mycket eller mer i conveniencebutiker än året innan. Konsumtionen präglas dock fortsatt av mer prismedvetna köpvanor, där billigare alternativ och kampanjer är vanliga sätt att spara in. 

 

Snackifiering och Småmål, två starka S i leken.

 

En annan intressant sammanfattning är den om hur konkurrensen ser ut:

• Konkurrensen om konsumenten är hård – kanalvalet för konsumenterna är spridda beroende på vilket köpbehov och tillfälle det gäller. För flera shoppingmissions, så som snabbfika och köp av måltidslösningar, är dagligvaruhandeln den största konkurrenten.
• Conveniencebutiker står som allra starkast när konsumenten snabbt vill stilla hunger eller törst. Framför allt är det vid shoppingsmissions som köp av snabbfika, för att dämpa sötsug och småhunger samt mat på språng som conveniencebutikerna bäst möter konsumentens behov. 
• Spel-och tobaksbutiker är den allra viktigaste köpkanalen för köp av både spel och nikotinprodukter – var tredje konsument handlar nikotinprodukter i spel- och tobaksbutiker, följt av stormarknader
• Paketen hämtas och lämnas helst i samband med vardagshandlingen– dagligvaruhandeln är det populäraste stället för konsumenterna att hämta och lämna sina paket. För stadsbor är dock spel-och tobaksbutiker högst upp på listan.

 

Hälsa är en allt viktigare drivkraft även om smak och pris avgör fortfarande köpet.

 

Så lite om den tematiska fördjupningsområden som hade valts ut detta år:

Snackifiering
Småmål har blivit en etablerad del av svenskarnas matvanor. Småmål fungerar inte längre enbart som mellanmål utan används allt oftare som måltidsersättare – framför allt till lunch. 38 procent av svenskarna äter småmål minst en gång om dagen, och bland Gen Z är motsvarande andel 46 procent .

Det nya hälsosamma
Hälsa är en allt viktigare drivkraft – men smak och pris avgör fortfarande köpet. Trender som healthmaxxing och ett ökat fokus på protein, energi och funktion driver efterfrågan på funktionella produkter. Utvecklingen leds av yngre konsumenter, särskilt Gen Z, som i högre grad väljer proteinrika produkter, energidrycker och funktionella mellanmål. 

Framtidens conveniencebutik
Convenience utvecklas från butik till vardagshubb. Konsumenterna vill kunna kombinera flera vardagsärenden på samma plats. Framtidens convenience handlar därför inte bara om handel, utan också om tjänster och service som sparar tid och förenklar vardagen.

Digitalisering och AI
Digitalisering driver utvecklingen – men tillgänglighet avgör användningen. Intresset för självutcheckning, självskanning, obemannade butiker och Q-commerce är stort, men den främsta barriären är att lösningarna ännu inte finns där konsumenterna handlar. Framtidens convenience behöver därför kombinera smart teknik med hög tillgänglighet och personlig service.


Sammanfattat av Gunilla Pihlblad
På bilden överst ser vi de glada ”mackentjejerna” Sussie Pettersson och Maria Thyberg från PLOQ Herrbeta. Foto: Gunilla Pihlblad

 

 

Fotnot:
Medlemmarna i CSS Networking Program har alla tillgång till undersökningen i sin helhet.