Innovationer i convenience-handeln

Anna Lindbäck, Günther Mårder, Markus Lindblad, Claude Giron och  Bengt Hedlund.

Fakta om vad som är farligt och inte vid rökning. Små fickaskkoppar som ska förhindra nedsmutsning samt snusförsäljning på internet. Det var en hel del av innehållet på vårt sista seminarium denna Almedalsdag.

Convenience-handeln är ofta först ut med att introducera nya produkter och fungerar som skyltfönster för effektiviteten av nya lagar och regler. Cigaretter är i färd med att fasas ut men ersättas av en ny generation nikotin- och tobaksprodukter med anspråk på att vara mindre riskfyllda. De blir lika viktiga som receptfria läkemedel blev för drygt tio år sedan. Är det dags att regulatoriskt underlätta för dessa som man har gjort i till exempel Storbritannien?
Efter det att Bengt Hedlund berättat kort om convenience-branschens ursprung och utveckling under drygt hundra år, intogs scenen av Stefan Willers, lungläkare och docent vid Skåneregionens universitetssjukhus. Han har jobbat med passiv rökning i många år.

Han inledde med att förklara att det är förbränningssituationen som gör rökning så farlig och att det därför är viktigt att få bort denna. Nikotinet i sig medför också risker, men betydligt mindre och gör alltså inte skadan. Snus är ett exempel på hur man behållit nikotinet med fått bort förbränningen.

- Det fortfarande sju procent av svenskarna som röker vilket betyder att de stora satsningarna från regeringarnas sida är misslyckade. Dessutom är det så att en tredjedel av lungsjuka patienter fortfarande röker, sa Stefan Willers som menar att det behövs förbättrade metoder och produkter.

- All-White-snuset är ett bra alternativ även om det inte finns några direkta studier.
E-cigaretter likaså. Skadegraden är cirka fem procent jämfört med vanliga cigaretter. Problemet att man ofta blandar dessa båda.

I Heat not burn-produkter använder man tobak men värmer den upp till viss nivå som gör att man inte får den typiska förbränningen. Därigenom är det mindre risker och ungefär samma mängd skadliga gifter som i e-cigaretter. Fördelen är att detta mer liknar riktig cigarett och därför tilltalar dem som ”måste röka”.

- Alla dessa tre saker därför borde vara mindre risk att använda än vanliga cigaretter, sa Stefan Willers avslutningsvis och påpekade att de nya rökprodukterna inte heller ger upphov till passiv rökning i någon större mening.

Röka skräpfritt
Anna Lindbäck, vd på företaget Nano-bin, berättade om en annan innovation som hjälper oss att få bukt med problemet att folk fimpar på marken. Enligt Anna så slängs det en miljard fimpar per år i Sverige. Globalt är siffran gigantisk; 4,5 biljoner.

- Det är ett litet fiskaskfat i vilket man trycker ner den glödande fimpen och stänger locket. Efter två sekunder har glöden släckts, säger Anna Lindbäck och berättar att askfatet är luktfritt.

Hon menar att det löser ett problem och skapar en möjlighet att röka skräpfritt..

- Man fimpar ju inte på marken för att det är kul utan för att fimpen stinker om man lägger den i fickan.

Filmklipp från Anna Lindbäcks presentation: 
https://www.dropbox.com/s/q46un5ezni4iy4d/Innovationer%20Nanobin.mov?dl=0

Snus på nätet är innovativt
Nästa person att prata om innovation var Markus Lindblad, Head of External Affairs på Snusbolaget, som idag säljer var tionde dosa snus som köps i Sverige.

- Att sälja snus på nätet är innovativt, sa han och berättade om deras försäljning som har växt kraftigt de senaste åren.

- Vi har även nya produkter som inte innehåller tobak.

Politikerna från det förra seminariet fanns även på detta. Så gjorde även Claude Giron, forskningsdirektör på Philip Morris AB samt Företagarnas vd Günther Mårder. Den sistnämnde talade om hur viktiga innovationer är rent allmänt.

- Detta seminarium var för att visa att nu finns det ersättningsprodukter som gör att man kan på sikt förbjuda cigaretter. Vi behöver dock hjälp av Folkhälsan där de kan differentiera skatten. Till exempel så att mindre farliga produkter såsom snus, e--cigaretters och heaters har lägre skatt, avslutade Bengt hedlund som var moderator.

Text och foto: GUNILLA PIHLBLAD