Utsatt för brott? Här börjar en ny serie för just dig.
Marie Wallin har bakgrund både som kammaråklagare och adjunkt vid Polishögskolan. Genom sitt eget företag Rätt Nu AB utbildar hon såväl anställda inom Polisen som privata aktörer om vad som gäller vid förundersökningar i brottmål.
Är du – eller har du varit - utsatt för brott? Då kan ”Förundersökningsskolan” vara något för dig.
Förundersökningsskolan är en serie om totalt fem artiklar – med fem olika steg – som kommer att presenteras i kommande fem nummer med start här och nu.
Varför en Förundersökningsskola?
Syftet är att öka dina kunskaper om reglerna som styr en förundersökning i Sverige och ge dig lite nyttiga, juridiska verktyg för att kunna kvalitetssäkra hanteringen av just din polisanmälan. Om du har bättre kunskaper om de här reglerna – och även om vilka rättigheter som följer vid en polisanmälan om brott – har du också större möjligheter att få en rättssäker hantering av ditt ärende. Du kommer också, förhoppningsvis, att få en bättre förståelse för vad som gör att vissa ärenden typiskt sett leder till en fällande dom och andra inte och därmed också få en mer realistisk förväntan på vad rättsväsendet kan göra med just ditt ärende.
Förundersökningsskolans upplägg
Förundersökningsskolan leds av juristen och tidigare åklagaren Marie Wallin och är som sagt uppdelad i fem olika steg, där steg 1 – i fetstil nedan – presenteras direkt under nästa rubrik.
Steg 1 – Polisens skyldighet att ta upp en anmälan
Innebörden av Polisens rapporteringsskyldighet
Steg 2 – De vanligaste brotten som kan drabba din verksamhet
En genomgång av brotten stöld, hot, bedrägerier och rån.
Steg 3 – Stark och svag bevisning
Hur du kan bedöma just ditt ärendes ”potential” – och möjligheterna för rättsväsendet att kunna leda det i bevisning.
Steg 4 – Ibland ska ett brott inte leda till en fällande dom
Reglerna om s.k. ”förundersökningsbegränsning”.
Steg 5 – Vad du kan göra om ditt ärende läggs ned eller någon förundersökning inte ens inleds
Reglerna om att kunna begära ut handlingar ur ett ärende och att kunna begära omprövning
STEG 1 - Polisens skyldighet att ta upp en anmälan
Vad säger lagen?
Det är i 9 § Polislagen som det står om Polisens s.k. rapporteringsskyldighet.
9 § När en polisman får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal, skall han lämna rapport om det till sin förman så snart det kan ske.
En polisman får lämna rapporteftergift om brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter. Lag (1998:27).
Vilka brott hör under allmänt åtal?
I paragrafens första stycke står det att rapporteringsskyldigheten gäller brott som hör under ”allmänt åtal”. Vad innebär det? Jo, i Sverige finns det två olika kategorier av brott – de som är under s.k. allmänt åtal och de som inte är det. De allra flesta brott är under allmänt åtal och av de brott som brukar benämnas ”mängdbrott” (stölder, bedrägerier, olaga hot osv.) är alla det. Då är Polisen alltså skyldig att ta upp en anmälan, om du rapporterar brottet. Det står också att det ska göras ”så snart det kan ske” och det innebär att det inte får dröja.
Med denna skyldighet följer alltså en rättighet för invånare i Sverige att som huvudregel få en polisanmälan upprättad med anledning av ett brott som hör under allmänt åtal.
Om Polisen inte tar upp en anmälan, trots att du vill anmäla ett brott som hör under allmänt åtal?
I paragrafens andra stycke finns en regel om s.k. rapporteftergift som alltså är ett undantag från rapporteringsskyldigheten. Om polismannen hänvisar till den regeln men du som målsägande inte håller med om att en rapporteftergift ska lämnas – vad kan du göra då?
Jo, du ska i så fall be att omgående få skriftlig dokumentation från Polisen att rapporteftergift lämnats. Du kan sedan göra en s.k. missnöjesanmälan mot den lämnade rapporteftergiften. Det bästa och enklaste är att du skriver en sådan direkt - och till den bifogar Polisens dokumentation om att den lämnat rapporteftergift som en kopia.
Din missnöjesanmälan kommer sedan att prövas internt inom Polisen. Är du som målsägande inte heller nöjd med det beslut som Polismyndigheten fattar har du rätt att begära att Åklagarmyndigheten ska pröva frågan.
Om Marie Wallin
Marie Wallin är jurist och har bakgrund som både kammaråklagare och adjunkt vid Stockholms universitet och Polishögskolan. Hon driver nu sitt eget företag Rätt Nu AB där hon bland annat utbildar såväl anställda inom Polisen som privata aktörer om vad som gäller vid förundersökningar i brottmål.
Marie Wallin, Rätt Nu AB
Hemsida: www.rattnu.se
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Mobil: 076-114 02 08