Utsatt för brott? Här kommer nr 3 i vår serie för just dig.

fu skolan bild marie liggande

Marie Wallin har bakgrund både som kammaråklagare och adjunkt vid Polishögskolan. Genom sitt eget företag Rätt Nu AB utbildar hon såväl anställda inom Polisen som privata aktörer om vad som gäller vid förundersökningar i brottmål. 


Förundersökningsskolan är en serie om totalt fem artiklar – med fem olika steg – där det nu är dags för steg 3 som handlar om de vanligaste brotten som kan drabba din verksamhet. Tidigare artiklar kan läsas här: Nr 1 och Nr 2

Varför en Förundersökningsskola?
Syftet är att öka dina kunskaper om reglerna som styr en förundersökning i Sverige och ge dig lite nyttiga, juridiska verktyg för att kunna kvalitetssäkra hanteringen av just din polisanmälan. Om du har bättre kunskaper om de här reglerna – och även om vilka rättigheter som följer vid en polisanmälan om brott – har du också större möjligheter att få en rättssäker hantering av ditt ärende. Du kommer också, förhoppningsvis, att få en bättre förståelse för vad som gör att vissa ärenden typiskt sett leder till en fällande dom och andra inte och därmed också få en mer realistisk förväntan på vad rättsväsendet kan göra med just ditt ärende.

Förundersökningsskolans upplägg
Förundersökningsskolan leds av juristen och tidigare åklagaren Marie Wallin och är som sagt uppdelad i fem olika steg, där det nu är dags för steg 2 – i fetstil nedan – som presenteras direkt under nästa rubrik.

Steg 1 – Polisens skyldighet att ta upp en anmälan  
Innebörden av Polisens rapporteringsskyldighet

Steg 2 – De vanligaste brotten som kan drabba din verksamhet 
En genomgång av brotten stöld, hot, bedrägerier och rån.

Steg 3 – Stark och svag bevisning
Hur du kan bedöma just ditt ärendes ”potential” – och möjligheterna för rättsväsendet att kunna leda det i bevisning.

Steg 4 – Ibland ska ett brott inte leda till en fällande dom 
Reglerna om s.k. ”förundersökningsbegränsning”. 

Steg 5 – Vad du kan göra om ditt ärende läggs ned eller någon förundersökning inte ens inleds
Reglerna om att kunna begära ut handlingar ur ett ärende och att kunna begära omprövning

 

STEG 3 – Stark och svag bevisning - Hur du kan bedöma just ditt ärendes ”potential” – och möjligheterna för rättsväsendet att kunna leda det i bevisning


Vad säger lagen?
STEG 1 av förundersökningsskolan handlade om att det för svensk polis finns en s.k. rapporteringsskyldighet i 9 § Polislagen när det handlar om ”brott som hör under allmänt åtal”.  Jag gick i STEG 2 närmare igenom vissa sådana ”brott” och vad som enligt reglerna i Brottsbalken krävs för att ett händelseförlopp ska vara en stöld, ett olaga hot, ett bedrägeri eller ett rån. Nu i STEG 3 kommer jag att kortfattat gå igenom det här med kraven på bevisning i brottmål. Med andra ord - vad krävs typiskt sett för att någon ska bli dömd för ett brott? 


Krav på bevisning – för rättssäkerheten
Förundersökningsreglerna i Sverige (som framför allt finns i Rättegångsbalken och i Förundersökningskungörelsen) är många och ganska komplicerade – och det är just för att jag vill göra dessa regler mer begripliga som jag gör denna förundersökningsskola. Reglerna kan ändå enkelt sammanfattas med att en förundersökning handlar om att utreda ett eller flera brott som är under allmänt åtal och att i det utredningsarbetet samla in och rättssäkert säkra bevisning.
För att någon ska kunna dömas för ett brott krävs med andra ord bevisning av viss styrka. Exempelvis räcker det inte med att personen A går till Polisen, visar ett blåmärke på sin kind och och påstår sig ha blivit slagen av personen B. För att B ska dömas för misshandel behövs s.k. stödbevisning till A:s berättelse som styrker att B verkligen har slagit A. 


Viktigt att kunna värdera bevisning – även för dig som företagare
Arbetet med att samla in bevisning görs av Polisen – antingen under ledning av en åklagare eller av en polis. Är ärendet mer komplicerat är det en åklagare, men oavsett vem som leder en förundersökning handlar den alltså om att skapa ett underlag för ett senare beslut om ärendet kommer att hålla hela vägen till åtal och fällande dom.
I det arbetet behöver förundersökningsledaren självklart ha koll på hur bevisning värderas för att kunna sortera den som ”stark” eller ”svag”. Det kan även vara bra att som företagare känna till detta, för att om möjligt kunna bidra med så mycket ”stark” bevisning som möjligt vid t.ex. en anmälan om brott.

”Stark” och ”svag” bevisning
Om vi går tillbaka till exemplet med A och B så säger vi att A då berättar för Polisen att det var B som slog men att platsen det skedde på var folktom. För A är det självklart att detta har hänt och A:s berättelse om händelsen, som målsägande, kommer Polisen att skriva ned i ett förhör. Det kallas muntlig bevisning. Blåmärket kommer Polisen troligtvis att fotografera och dessa foton utgör s.k. skriftlig bevisning. Räcker då denna muntliga och skriftliga bevisning för att kunna döma B för misshandel av A? Nej – och det är här rättssäkerheten kommer in. 
Eftersom den bevisning som finns enbart baseras på en enda persons information – som också är den drabbade själv – är den förenklat sagt för ”svag”. Det spelar ingen roll att personen A i sig är tydlig och verkar trovärdig osv. Problemet är att det inte går att objektivt bedöma och värdera A:s uppgifter. A kan ju ljuga. 
Då gäller det att undersöka om det finns annan bevisning. En övervakningskamera? Vittnen? Finns det kommer det ju då till en ytterligare dimension i ärendet än bara A:s uppgifter. En film blir t.ex. som ett slags objektivt vittne som typiskt sett är att se som ”stark” bevisning. Om en övervakningsfilm visar samma sak som A påstått, ja då finns det ju stöd för att A talar sanning. Och det finns anledning att eftersöka B.
 
Att tänka på om bevisning när brott anmäls
Om du själv, din personal eller ditt företag har blivit utsatt för ett brott kommer de egna uppgifterna om vad som hänt alltså inte räcka för att någon ska kunna fällas till ansvar. (Jämför i exemplet ovan med A.) Och det har ju att göra med svensk rättssäkerhet och de beviskrav som finns. Därför är det viktigt att direkt fundera på om det finnas annan bevisning som Polisen kan arbeta med som kan ge stöd till din berättelse? 

Det bästa är såklart om det, till de egna uppgifterna, finns objektiv stödbevisning som i en förundersökning kan bedömas som ”stark” bevisning. Två exempel på sådan ”stark” bevisning är (1) Film från en övervakningskamera – och då är det viktigt att se till att filmen säkras så snabbt som möjligt i anslutning till brottet. (2) Kontoutdrag från en bank (t.ex. vid bedrägerier).

Ett vittne kan vara både ”svag” och ”stark” bevisning

Även om det finns vittnen till händelsen behöver ett vittnes iakttagelser inte nödvändigtvis vara ”stark” bevisning. Exempel på när ett vittnes uppgifter tvärtom måste värderas med stor försiktighet är om vittnet var påverkat av något, om vittnet har dokumenterat nedsatt syn och därför kan ha haft svårt att se händelseförloppet eller om vittnet är en person som känner den som blivit utsatt för brottet. Om det är en närstående person till målsäganden kan det nämligen finnas en risk att vittnet inte är helt objektivt i sitt vittnesmål och då får den personens berättelse inte ett lika högt bevisvärde som om vittnet hade varit en utomstående person. 

Det ”bästa” vittnet är därför – i motsats till ovan exempel – en nykter person med perfekt syn som är helt utomstående till både målsäganden och gärningspersonen. Om denna person också hade sin totala uppmärksamhet på händelsen och i nära anslutning till denna lämnar sin redogörelse till Polisen – utan att ha hunnit bli ”smittad” av andra uppgifter från media eller liknande – ja, då har vi att göra med ”stark” bevisning. 


Vikten av att du som företagare kan bedöma ditt ärendes potential
Att du som företagare, och i en situation som målsägande, redan vid anmälningstillfället kan berätta för Polisen att det finns en övervakningskamera på platsen och att det verkar finnas vittnen som är oberoende i förhållande till dig – ja, då underlättar du väldigt mycket för Polisen. Genom att bidra med en mer kvalitativ anmälan kan Polisen lättare börja att arbeta kvalitativt i ditt ärende.
Om du vet vilka överväganden förundersökningsledaren kommer att göra för att bedöma om det finns potential att driva ärendet vidare fram till en fällande dom kan du också lämna mer värdefulla uppgifter. 
Vet du även om vad Polisen kommer att bedöma som ”stark” och ”svag” bevisning är det också lättare att förstå om ett ärende inte leder vidare. Om situationen är sådan att det inte finns någon stödbevisning åt din berättelse – ja, då kommer Polisen bara ta upp en anmälan och hålla ett förhör med dig och sedan konstatera att bevisningen inte håller för ett åtal. Och utifrån detta med rättssäkerhet kommer du att förstå det och ha rätt förväntningar på vad rättsväsendet kan göra i just detta ärende. 


Även om det bara finns ”svag” bevisning i ditt ärende – det är viktigt att du polisanmäler brottet ändå!
Det är bara om Polisen får kännedom om alla brott som sker i Sverige som det går att kartlägga brottsligheten här och att arbeta systematiskt för att förebygga den. Det är även bara om du har ett anmält brott som eventuell ny bevisning kan tillföras ditt ärende. En förundersökning går nämligen alltid – så länge brottet inte är preskriberat – att öppna upp igen om ny bevisning kommer fram. Därför är det så viktigt att alla brott som hör under allmänt åtal också polisanmäls. 

 
MARIE WALLIN

 


Convenience Stores Sweden

08 - 505 970 30Kontakt

    Pressrum    |    Nyhetsarkiv    |   Rapporter och länkar |  Convenience Stores Index 

c/o Företagarna | 106 67 Stockholm  |  Besöksadress: Rådmansgatan 40
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.