Korttidsarbete – en väg ut ur pandemin? 

Lise-Lotte Argulander, jurist och expert på arbetsrätt hos Företagarna.

Sedan den 7 april kan företag ansöka om statlig ersättning för att ”permittera” anställda om företaget råkat i ekonomiska svårigheter på grund av corona-pandemin. För många företag kan detta bli en fälla om de inte gör rätt från början, med risker både att bli polisanmälda och återbetalningsskyldiga. 

När Corona slog till mot vårt samhälle och folkhälsomyndighetens beslut i princip över en natt ”stängde ner verksamheter” så att deras intäktsmöjligheter avstannade helt, blev den ekonomiska situationen i många mindre företag akut. Bland annat i branscher som restaurang, turism, mindre specialbutiker och i företag med vad vi brukar kalla tjänsteintensiva företag, dvs företag där personalkostnaderna är höga.

Regeringen tog det ena efter det andra beslutet om att förändra i en befintlig lagstiftning som är tänkt att hjälpa företag i en lågkonjuktur. Därav att många delar i den nya lagstiftningen kan bli en fälla i stället för att hjälpa.

För det första får företaget inte vara på obestånd när det ansöker om stödet. I ett företag där omsättningen i princip har försvunnit och där intäkterna betalar personalens löner, och där personalkostnaderna är de mest betungade kostnaderna, hamnar företagen snabbt på obestånd. Detta innebär att många företag som ansökte om stödet den 7 april redan var på obestånd. Hur Tillväxtverket kommer bedöma den delen är okänt. I värsta fall beviljas ansökan för att därefter, när kontroll görs, kommer de konstatera att företaget inte var berättigat till stödet eftersom de var på obestånd när ansökan gjordes.  

För det andra omfattas inte ”alla” av möjligheten att ansöka om korttidsstöd. Exempelvis kan inte ägare av enskild firma ansöka om stödet men ägare av aktiebolag, som är anställd av bolaget, kan ansöka. Många mindre verksamheter bedrivs ofta i enskild form och de har ibland andra anställda än sig själva. För dem kan de ansöka om korttidsarbete, men inte för sig själva. 

För det tredje ansöker företaget om korttidsstöd på en viss nivå, exempelvis 60 procent - då får arbetstagarna arbeta 40 procent. Om då företaget plötsligt, när detta elände tar slut, får igång sin verksamhet och försäljningen ökar så att personalen behövs mer i verksamheten - då riskerar företaget att bli återbetalningsskyldigt till staten. Har då företaget ansökt om en lång period, exempelvis hela fyra månaders stöd och fått utbetalt hela summan, då kan det bli dyrt med återbetalningen i ett läge där företaget är under ”uppstart” igen. 

Mina råd är därför följande:

Var noga med att verkligen kontrollera att företaget inte är på obestånd när ansökan görs. Ta hjälp av er ekonomiska rådgivare/ekonomibyrå etc.
Ansök inte om för lång tid. Stödet utbetalas som en klumpsumma för den tid ni ansöker. Gör hellre fler ansökningar.
Se till att personalen inte arbetar en timme mer än vad ni kommit överens om, oavsett hur verksamheten går. Fördela arbetstiden i genomsnitt på fyra veckor eller enligt det kollektivavtal ni har.
Ägare får omfattas (utom i enskild firma) men var noga med att då får heller inte ägaren arbeta mera än de anställda. Strunta då hellre i att ansöka om stöd för egen del om ni tror att ni kanske behöver arbeta mer än vad de anställda gör. Tänk på att stödet egentligen inte är avsett för att ägaren ska kunna nyttja det, utan det är bara under denna pandemi som de gör den extensiva tolkningen. Vilket innebär att det riskerar bli problematiskt när Tillväxtverket ska göra sina kontroller efter tre månader.

 På grund av ovanstående riskerar korttidsarbete bli en fälla för företag som får stödet som en klumpsumma och där verksamheterna inte går att rädda i alla fall.

LISE-LOTTE ARGULANDER
Arbetsrättjurist Företagarna
Som medlem i Convenience Stores Sweden har du förmånen att kostnadsfritt få hjälp av Lise-Lotte och hennes kolleger via telefon.