Receptfria läkemedel har hittat sin plats i convenience-branschen
När det blev tillåtet att sälja receptfria läkemedel i handeln, presenterades den nya kategorin som ett välkommet tillskott i vår bransch. Så har det nog också blivit även om det inte är någon guldgruva. Kunderna har i alla fall lärt sig vart de ska gå när det uppstår tillfälliga behov av nässprej och värktabletter.
Alla stora kedjor säljer och en hel del fristående handlare också. De flesta genom så kallade OTC-skåp (over the counter) bakom disken. Några kedjor har valt att dem utanför. Inget är rätt eller fel, men man är skyldig att ha god uppsikt.
En liten rundfrågning visar att kategorin inte är obetydlig och att den är hyfsat lönsam. Men att den, precis som en hel del annat i vår bransch, är mera som en service.
- För mig är alla kategorier viktiga. En servicebutik måste ha lite av allt. Kunderna uppskattar att snabbt kunna köpa läkemedel och det går att ta betalt, säger Hamid Bazyar, Godisgubben i Göteborg och berättar att nässprej är det som går bäst.
- Därefter värktabletter och nikotintuggummi.
Att det för ett par år sedan inte längre blev möjligt att sälja Alvedon-tabletter, spelade inte så stor roll, enligt Hamid.
- De allra flesta tar något annat i stället.
På OKQ8 i Fjugesta menar Magnus Persson att det inte blev riktigt den stora försäljning som man trodde från början.
- Men samtidigt krävs det inte så mycket av vare sig plats eller arbete, så visst försvarar kategorin sitt utrymme.
- Vi var tidigt ute och började innan livsbutikerna på orten. Det har så klart varit en fördel. Lite synd var det dock att Alvedon-tabletterna försvann.
(Bild från Svensk Dagligvaruhandel )
Fredrik Käck, kategoriansvarig på Emab, är nöjd med utvecklingen hos de drygt 215 trafikbutiker i kedjan som säljer någon form av receptfria läkemedel.
- Det är en viktig kategori som är med och bidrar till Emabs positiva utveckling.
Fredrik framhåller också vikten av att konsumenterna kan handla dessa artiklar även på mindre orter där det kanske inte finns något apotek eller någon större livsbutik som har receptfritt.
Robert Neiås har samma ansvarsområde på Direkten.
- Det är fortfarande en rätt liten kategori för våra butiker, vi har en blygsam andel av försäljningen på servicehandeln. Tre underkategorier - värktabletter, nässprej och nikotintuggummi står för cirka 90 procent av försäljningen.
Robert bekräftar att det en viktig serviceprodukt och att lönsamheten är god med en marginal på i snitt 40 procent.
Det är relativt dyrt att köpa in läkemedel, vilket kan innebära att vissa butikers ekonomiska situation gör att man väljer att satsa på annat. Man ska också ta med i kalkylen att det är en årlig avgift till Läkemedelsverket där man också söker tillstånd.
Efter att fått tillstånd väljer man distributör. Fram till alldeles nyligen kunde man handla genom Swedish Match Logistics, men sortimentet togs bort därifrån 31 januari. Dagab Närlivs är ett alternativ, annars får man vända sig direkt till någon av läkemedelsgrossisterna. Det finns tre stora leverantörer: Johnson & Johnson, Viatris och GSK. Samtliga tillhandahåller ställ/skåp i olika storlekar.
Här kan du läsa om hur man ansöker om tillstånd att sälja receptfria läkemedel:
https://conveniencestores.se/medlem/medlemsformaner/586-tillstand-och-egenkontroll
TEXT: GUNILLA PIHLBLAD