Europeiska konsumenter har förändrat sina köpvanor efter pandemiutbrottet
YouGove har undersökt hur mer än 10 000 personer i 9 olika europeiska länder ser på mat, inköp av dagligvaror och hållbarhet.
Vad är viktigast för européerna när de väljer livsmedelsbutik?
Tittar vi närmare på européernas kriterier för val av livsmedelsbutik är produkternas kvalitet (88 %) och bra priser (82 %) viktigast. Även utbudet ses som viktigt för konsumenterna med knappt åtta av tio som svarar att brett sortiment (79%) och möjlighet att göra hela sitt inköp på ett och samma ställe (78%) är viktigt.
Hållbarhet ses inte som lika viktigt då enbart hälften av de tillfrågade européerna (53 %) anger att hållbart producerade produkter är ett viktigt kriterium vid val av butik, men det finns stora skillnader mellan de olika länderna. Italienare (72 %), turkar (72 %) och spanjorer (70 %) lägger stor vikt vid hållbart producerade varor, medan det är mindre viktigt för befolkningen i Norden generellt och framför allt i Norge (29 %), Danmark (39 %) och Finland (41 %). I Sverige är det knappt hälften (48%) som bedömer detta som viktigt.
Socialt och miljörelaterat ansvarstagande är ett viktigt kriterium vid val av livsmedelsbutik för mer än hälften (57 %) av européerna, medan utbudet av lokalt producerade varor är viktigt för omkring två av tre (63 %). Utbudet av lokalproducerade varor är något som framför allt italienare (80 %) och spanjorer (79 %) värdesätter högt.
Hur avspeglas de europeiska konsumenternas inställning till hållbarhet i deras vardag och konsumtion?
I ett europeiskt sammanhang är befolkningarna i Turkiet (77 %), Italien (77 %) och Frankrike (67 %) mest benägna att instämma till att frågor som hållbarhet och miljö påverkar deras mat- och köpvanor. I de nordiska länderna är inställningen mer tudelad med omkring hälften som håller med och andra hälften som anger att överväganden om hållbarhet inte påverkar deras mat- och köpvanor. I Norge är denna andel ännu högre med nära två av tre (63 %) som inte anser att hållbarhet och miljö påverkar deras mat- och köpvanor.
Coronapandemins påverkan på inköp av dagligvaror
Under pandemin har flera konsumenter förändrat sitt köpbeteende. Var fjärde europé (26%) uppger att de köper större mängder mat nu när de äter på restaurang mer sällan. En lika stor andel (25%) uppger att de köper produkter som kläder, kosmetika och vårdprodukter oftare på nätet efter pandemiutbrottet.
En tredjedel (32%) av de tillfrågade européerna uppger även att de tillbringar mindre tid i de fysiska butikerna och genomför sina inköp snabbare än innan pandemin.
Överraskande nog ser antalet konsumenter som beställer hämtmat via en leveranstjänst ut att ha minskat efter pandemiutbrottet, då det är fler (23 %) som uppger att de gör det mer sällan efter pandemin än som gör det mer ofta (12 %).
Nationella skillnader
Tittar vi närmare på de olika länderna i undersökningen finns det flera nationella skillnader.
Turkarna utmärker sig på flera sätt när det gäller förändrade inköpsvanor. De har exempelvis ökat sina dagligvarorinköp online i högre grad (39 %) än européerna generellt (16 %), beställer oftare hämtmat (22 % vs 12%), storhandlar oftare (38 % vs 20%), köper oftare större mängder mat då de äter på restaurang mer sällan (47 % vs 26 %) och de köper oftare produkter som kläder, kosmetika och vårdprodukter på nätet efter pandemiutbrottet (49 % vs 25 %).
Fransmän och spanjorer uppger istället att de inte är lika benägna som européerna generellt att köpa dagligvaror online sedan coronapandemins start. Var fjärde fransman (24%) och var femte spanjor (20%) anger att de mer sällan köper dagligvaror online (jämfört med 16 % av européerna generellt). Samma sak gäller för hämtmat, där omkring var tredje fransman och spanjor (32 % respektive 31 %) uppger att de mer sällan köper hämtmat och var fjärde (25 % respektive 27 %) köper mer sällan produkter som inte är livsmedel på nätet.
