Kioskäventyret i Dalsland rullar vidare

Före semesteruppehållet berättade vi om ”Eds andra kiosk”. Om stockholmaren som ville återvända till sina hemtrakter i Dalsland och skapa en helt ny typ av ”arbeta och bo-byggnad” samtidigt som han ville återuppliva kioskkulturen.
Äventyret rullar vidare, säger Erik Normark som den 25 augusti besökte Convenience Stores Forum och berättade om sitt projekt.

Kortfattad bakgrund: Erik Normark ville hitta något som han och 7-åriga dottern Lou kunde förenas i. Drömmen var att köpa en gammal kiosk där de kunde bo och sälja glass. Närmare bestämt Georg Zackariassons gamla kiosk från 1929 som stod fallfärdig på ett skrotupplag i Dals Ed. Det första bakslaget kom samma dag – kiosken var redan såld. Sen kom vändningen. Vi bygger en egen, tänkte Erik och startade en crowdfunding-kampanj på Facebook där han erbjöd andra entusiaster att komma med i projektet.

Han fick faktiskt personer från hela världen att intressera sig för gemensamhetsbygget och skaffade sig samarbetspartners som Egnahemsfabriken, Not Quite, Chalmers, ArkDes Think Tank och Dals-Eds kommun. 35 personer jobbade ihop en hel vecka för att bygga två kiosker. Men vädret ställde till det så att slutarbetet och den planerade invigningen fick skjutas upp.


Den 25 augusti deltog Erik Normark på Convenience Stores Forum och höll ett uppskattat miniföredrag om sin idé.

- Det öppnade dörrar till nya världar och jag fick bra respons, många skratt och goda råd från bland andra några av Sveriges största glass- och godisproducenter.

Vad har hänt sedan dess?

- Jag och fem snickare jobbade i tre dagar med att färdigställa kioskerna. Fortfarande återstår en del fix men vi räknar med att vara klara senast i november då projektet skall slutrapporteras till Arkdes. Just nu håller vi tummarna för att bygglovsansökan ska beviljas. Sedan gäller det att hitta en kranbil stor nog att flytta kioskerna från byggplatsen till vägkorsningen i Henneviken där den ena ska stå.

Den andra ska alltså säljas?

- Ja, jag kommer att lägga upp den på Hemnet till försäljning. Har köparen som jag, ett allmännyttigt syfte med sin verksamhet, är jag beredd att ge rabatt. Hemnet blir också ett första test av marknaden för mina Bokiosker, som jag kallar konceptet.

Kan det bli tal om serieproduktion?

- Förutom att sköta mitt vanliga jobb som webbutvecklare på Hyresgästföreningen ägnar jag kvällarna till att lägga grunden för ett bolag, med målet att serieproducera Bokiosker. Affärsplanen är nästan klar, men jag söker just nu efter en partner/mentor som kan hjälpa mig att undvika de klassiska fallgroparna. Starta företag är ju ingen konst med att få till en hållbar affärsmodell är svårare, exempelvis att pressa byggkostnaden så att slutpriset landar i något som min tilltänkta målgrupp, unga vuxna faktisk har råd med.


Vilken är den största utmaningen?  

- Att ingen vet vad en Bokiosk är. Jag har fått napp hos en lokal modulfabrik som i alla fall tror på idén och produkten. Men för att få till ett samarbete behöver jag få in kapital och anpassa designen för serieproduktion. För det senare har jag kontakt med en västsvensk arkitektbyrå som är känd för att sticka ut hakan och våga prova något nytt. Min största utmaning är att boendeformen inte finns på marknaden idag. Igen vet vad en Bokiosk är för något. Det betyder att jag måste lägga mycket tid på marknadsföring, men det är ju iallafall något jag är ganska bra på.

Du pratade på vårt forum om behovet av omdefiniera begreppet kiosk. Hur menar du?

- Kioskerna tycks alltid förändras över tid. De har stängts ned och uppstått i ny skepnad, ta som exempel alla thai-kiosker som nu tagit över gamla korvkiosk-lokaler. Det är en intressant kontrast till den ganska pessimistiska berättelsen i media, där man pratar om ”kioskdöden”.

Kan den klassiska kioskkulturen överleva för att fylla en samlande funktion på offentliga platser?

- Ja absolut.Men då behöver kiosken utvecklas och anpassas till de villkor som råder idag. Mitt bidrag är just Bokiosken som jag hoppas ska kunna pressa boendekostnaden och sänka tröskeln till nyföretagande, exempelvis bland unga. Det skulle vara intressant att höra hur branschen ser på den idén. 

Här kan du läsa den förra artikeln om kioskprojektet.

Text: GUNILLA PIHLBLAD