Färdigrätter och paket bra för convenience
Att ta vara på en potential och att göra det bästa möjliga av en given situation. Det kan färdigrätter och paketutlämning vara bra exempel på.
Mer än dubbelt så många konsumenter skulle vilja kunna köpa färdigrätter i convenience-handeln. Och 80 procent av de som hämtar paket på utlämningsställen handlar. Där har vi två mycket intressanta resultat i årets stora konsumentundersökning.
Genom att undersöka hur konsumenterna beter sig och vilka önskemål de eventuellt har, kan vi hitta vägar att öka försäljningen inom vår bransch. Detta görs sedan tio år tillbaka genom ”Consumer Insight Report”, den stora kundundersökningen som Convenience Stores Sweden låter göra inom ramen för CSS Networking Program. Det detaljerade innehållet är förbehållet medlemmarna däri, men här lättar vi lite på förlåten och låter er ta del av några extra intressanta resultat.
En årligt återkommande fråga handlar om så kallad shopping mission. Varför kommer våra kunder till oss? Eller ännu viktigare – varför kommer de inte till oss? Vad handlar de och vad skulle de vilja handla? Vi kan konstatera att kompletteringshandel, spontanköp, färdiga rätter, finfika och att tanka sitt fordon ligger i topp. Störst procentuell ökning sedan förra året finner vi i tankning samt köp av spel och lotter.
Viktiga köpfaktorer värderas också i undersökningen där vi ser att kategorin Färskhet och kvalitetsfaktorer är fortsatt i topp, följt av Bekvämlighets-faktorer, vilket speglar förra årets utfall.
Den inbördes ordningen skiljer sig endast i att Prisvärt hoppat två steg upp i listan från förra året.
Varje år tittar man också särskilt på några teman, frågor som känns extra aktuella och som man vill gå mer på djupet i. Årets temafrågor spänner över vitt skilda områden som ökat i betydelse sedan vi lämnat den period som dominerats av corona-pandemin.
Till att börja med har man tittat på det ekonomiska läget. Där visade det sig att en knapp majoritet redan i juni hade förändrat eller planerat att förändra sin konsumtion, och att något fler kvinnor än män är reagerar på prisökningar. Med tanke på att inflationen tagit fart under framför allt juli och augusti är det troligt att en än större andel förändrat sin konsumtion i dagsläget. Nedbrutet på dem som redan har, eller planerar att förändra sin konsumtion, så är det convenience-handeln och fikaställen som hälften av konsumenterna skär ner på.
Har resvanorna förändrats sedan förra året? Majoriteten har inte ändrat sitt resande men över en femtedel har minskat det jämfört med före pandemin. Nästan hälften har svarat att de med varierande grad av sannolikhet kommer öka sitt resande med kollektivtrafik på grund av ökade drivmedelspriser.
Konsumenterna vill kunna kompletteringshandla i convenience-branschen och helst också i en fysisk butik.
En mycket intressant temafråga är den om kompletteringshandel. Där ser vi bland annat att färdiga rätter är en kategori som inte bara köps spontant eller på språng, utan även som del av kompletteringshandeln. Av mer än var tionde konsument närmare bestämt. Bryter man ner svaren på konsumenter som vill kunna kompletteringshandla färdiga rätter så visar det sig att mer än dubbelt så många skulle vilja kunna köpa färdigrätter i convenience-handeln än som faktiskt gör det idag.
Detta om något är en potential och det visar sig vidare framför allt bensinstationer, kiosker och servicebutiker har potentiellt många kunder vars efterfrågan man inte svarar mot i dagsläget. Vi ser också att måltidsdryck, frukt och kaffe är redan givna komplement att erbjuda till färdigrätten, men att även snacks och glass i varierande grad är viktigt för konsumenterna.
Tittar man närmare på konkurrensen när det gäller kompletteringshandeln så visar det sig att convenience-handeln till och med hamnar före Q-handeln i den bemärkelsen. Frågan man har ställt är: Anta att du behöver kompletteringshandla (d.v.s. köpa något du saknar och behöver de närmaste dagarna). Givet samma kostnad, skulle du föredra hemleverans (t.ex. Wolt) eller att handla själv i fysisk butik?
Det är intressant att hela 76 procent, anger att de vill handla fysiskt. Den äldre gruppen (50-60 år) utgör störst majoritet, 86 procent, bland konsumenter som föredrar fysisk butik framför hemleverans, trots samma kostnad. Men även i den yngre gruppen (20-29 år) är det en stor majoritet, 73 procent, som väljer bort hemleverans framför fysisk butik.
80 procent av kunderna passar på att kompletteringshandla när de hämtar ut paket.
Paketutlämning har kommit att bli alltmer synonymt med convenience-handel. Men frågan är om paktekunderna handlar eller inte. Faktum är att 80 procent av dem passar på att kompletteringshandla samtidigt som de hämtar ut paket. Dessutom får vi svar på en annan viktig fråga då det visar sig att de flesta har inga eller knappt några problem med att handla där det finns paketutlämning. Endast tolv procent undviker dessa ställen ofta eller mycket ofta.
Övriga temafrågor handlar om abonnemang och produktnyheter men vi går inte närmare in på dem här utan avslutar med några summerande slutsatser:
- Andelen shopping missions ökar över tid blygsamt för de flesta fall, med kompletteringshandel och spontanköp i topp, följt av färdigrätter och finfika.
- Viktigaste kategorierna i samband med shopping missions är fortsatt Färskhet och kvalitetsfaktorer följt av Bekvämlighetsfaktorer. Prisvärdheten ökar i betydelse.
- Färdigrätter ökar i betydelse, inklusive som kompletteringsköp, men convenience-handeln klockar in först på sjätteplats för köp av färdigrätter, vilket är en outtnyttjad möjlighet för var fjärde konsument önskar sig just detta.
- Närbutiker är fortsatt den relativt största vinnaren det senaste året.
- Inflationen påverkar de flesta och det är inom convenience-handeln och fikaställen som hälften av konsumenterna kommer skära ner på.
- Pandemin har minskat resandet (framför allt kollektivtrafiken) och ökat flexjobbandet. Men ökade drivmedelspriser spås öka resandet med kollektivtrafiken.
- Q-handeln har också en outtnyttjad potential och kan locka fler konsumenter om priset är rätt.
- Tolv procent undviker att handla där det finns paketutlämning, men många fler passar på att kompletteringshandla där.
- Det finns potential för lunchabonnemang.
- Notera vilka kategorier av produktnyheter som konsumenterna kan tänka sig att testa inom convenience-handeln. Det finns luckor man kan fylla.
Text: Gunilla Pihlblad
Fakta om undersökningen:
- Resultaten baseras på en webbenkät med riksrepresentativt urval om 1569 respondenter.
- Resultaten är statistiskt säkerställda och fältperioden var 17 juni – 1 juli 2022, ungefär samma period som tidigare år.
- Undersökningen innehåller dels återkommande frågor om ”shopping mission”, viktiga köpfaktorer och en konkurrenskartläggning som möjliggör jämförelser över tid, dels tematiska frågor anpassade efter aktuella trender i omvärlden.
- Webbenkäten har genomförts av Norstat Sverige och projektet har handletts av HUI Research.
- I rapporten används genomgående begreppet convenience-handeln, som i det här fallet inkluderar kiosker och servicebutiker samt bensinstationer.