Vad kommer att hända inom handeln?
Emma Hernell, vd HUI Research
Hur ser framtidens handel ut? Vad betyder det uppkomna ekonomiska läget för utvecklingen inom detaljhandeln? Vad kan vi se för trender? Viktiga frågor att ställa och undersöka även i convenience-handeln som ju är en del av helheten. Här låter vi Emma Hernell, vd HUI Research, belysa dem.
Tre aktuella stora frågor inleder Emmas genomgång: Ukrainas spannmålsexport, elförsörjningen i Europa och våra bostadskostnader.
Hon visar också en graf som belyser tidigare kriser och hur de påverkat detaljhandeln: Fastighetskrisen 1992-93, IT-kraschen 2000-2001, finanskrisen 2008-2009, eurokrisen 2011-2012 och coronapandemin 2020-2021.
- Det ser tyvärr lite dystert ut just nu. Men man ska också komma ihåg att, bortsett från fastighetskrisen, så har handeln klarat sig hyfsat bra genom svårigheterna de senaste decennierna. Coronapandemin har dessutom påverkat väldigt olika i olika delar av densamma, säger Emma och visar hur kostnadsökningarna slår mot en barnfamilj.
- Inkomsterna räcker till mindre på grund av ökade räntor, drivmedelskostnader och ökade priser på livsmedel och övriga varor. Det vi ser nu kan bli bli både värre och bättre beroende på var inflationen tar vägen.
846 miljarder spenderades i detaljhandeln 2021 och som vi alla vet var e-handeln den stora vinnaren med en utveckling som blev exponentiell. Kombinationen pandemi och digitalisering innebar en stor omställning där dagligvaror var den kategori som växte mest på nätet. Vi såg även en dramatisk utveckling av modehandeln och ett ökat behov av paketutlämning.
- Vår prognos är att 40-70 miljoner fler paket kommer att behöva levereras på fem år sikt, säger Emma och tipsar om att vi inte ska räkna ut Amazon än.
- De klättrar sakta men säkert.
HUI gör ständigt spaningar för att definiera trender som kan komma att påverka utvecklingen. Detta känns extra angeläget just nu och Emma Hernell berättar om några av dem. Den första kallar hon ”On demand shopping” och det är här det allt mer vanliga begreppet q-commerce kommer in i bilden.
- Bekvämlighet går före allt annat och konsumenten håller på att vänja sig vid ett läge där man inte ens orkar gå ner runt hörnet. Man kan få leverans direkt från butiken som blir en logistikhub. Man kan få leverans på beställning när företagen använder sociala medier för att ta reda på vad kunderna vill ha för att sedan producera rätt produkter i rätt antal. Att det sedan tar ett par veckor att få accepterar man som kund.
Nästa trend handlar om att upplevelsen blir viktigare än själva shoppingen. ”Showfields” är retail i kombination med teater, konst och lokala evenemang, mat och dryck. ”Corso como” är restaurang, bar, galleri, design, shopping och shopping i ett och ”Camp” är exempelvis en leksaksbutik byggd som ett lekland. Man betalar helt enkelt entré till upplevelser och events.
- Själva shoppingen är inte destinationen, men man handlar när man ändå är där.
Avslutningsvis handlar det inte oväntat om lågpris och om begagnat. Emma Hernell pratar om smarta konsumenter och om nya aktörer som är på väg in på marknaden. Lågpris står idag för 12 procent av butiksbeståndet och för 20 procent av butiksöppningarna. Och här är det fler öppningar än stängningar.
Här finns också en differentierad marknad för det man kallar ”refused”. Sex av tio handlade begagnade varor under det senaste året. Man syr om gamla kläder och säljer, så kallad ”upscaling”, 16 procent reparerade en trasig vara och här kommer även en ny EU-lagstiftning att driva utvecklingen åt detta håll.
- Med det sagt kan jag konstatera att vi har att förhålla oss till en ny ekonomisk situation där konsumenten har mindre pengar att röra sig med. De exakta nivåerna kommer att avgöras av lönerörelsen som i sin tur påverkar inflationen, avslutar Emma Hernell.
Text: Gunilla Pihlblad
Bilder: HUI Research
Artikeln är ett referat av Emma Hernells föredrag på CSS Forum den 25 augusti.
