Bokslut över pandemin

Miko Roth

HUI:s analytiker Miko Roth har gjort ett bokslut över pandemin. Han sammanfattar det så här:

Att längta efter någon slags normalitet är vanligt i en tid av tvära kast. Men när når vi den, och kommer vi ens att känna igen den om den kommer? En flödesanalys av våra stadskärnor visar hur långt vi har nått. 

När pandemin först slog till och restriktionerna infördes lade vi oss till med nya vanor och en förändrad livsstil, såväl i den professionella som den privata sfären. Även om vissa beteendeförändringar verkar ha blivit permanenta är det tydligt att många längtat tillbaka till staden och en återgång till det liv vi känner igen. Hur besöksflödena utvecklas är direkt avgörande för stadskärnornas möjligheter att skapa stadsliv och därför är det viktigt att förstå flödets beståndsdelar. Hur, var, vilka och varför är frågorna vi nu kan börja besvara när vi gör ett första bokslut för landets stadskärnor.

Två av fem lämnade stadskärnan – en återvände

På grund av pandemin dalade besöksflödena i våra stadskärnor. Mellan mars och december 2020 låg besöksnivån i snitt på 62 procent jämfört med motsvarande period 2019.

Trenden under 2022 har överlag varit positiv. Fram till i augusti 2022 låg flödesnivån i snitt 22 procent under flödesnivån för motsvarande period 2019. Det vi ser är att stadskärnorna har lockat tillbaka många besökare men att drygt var femte ännu saknas. För att förstå vad som ligger bakom mönstret behöver vi dock komplettera med brytningar på olika typer av stadskärnor och olika typer av besök.

Flödesutvecklingen speglar stadsstorleken

Utvecklingen har påverkat stadskärnetyperna olika mycket. Den generella trenden är att större städer har tappat en större andel av sina flöden. Att större städer har en högre andel kontor i stadskärnan och att många har jobbat hemifrån under pandemin har bidragit till utfallet. Pandemin har också gjort att besöksanledningarna i stadskärnorna har minskat. Även detta ger stort utslag i storstäderna, som normalt sett har många gästnätter.

I maj 2021 vände trenden för samtliga stadskärnetyper och besöksflödet blev positivt jämfört med motsvarande månad föregående år. Storstäderna, som har bäst förutsättningar att återhämta sig, fick se en rekyleffekt som toppade vid +73 procent i april 2022 jämfört med april 2021.

En av fem arbetande har ännu inte återvänt

Besöksflödena kan delas in i tre typer; hem, arbete eller övrig aktivitet. Kategoriseringen görs utifrån vilken av aktiviteterna det sannolikt rör sig om baserat på besökarnas rörelsemönster under dygnets timmar[1].

Besök kategoriserade som arbete minskade i snitt med 42 procent under pandemins första år (mars 2020 till februari 2021). Sedan mars 2022 har detta gap halverats i takt med återgången till arbetsplatserna, och ligger i snitt 21 procent under motsvarande period 2019.

Det största tappet skedde dock bland övriga besök till stadskärnorna, som nästan halverades (-46 procent) under pandemins första år. Det kan röra sig om shopping, restaurangbesök, kulturella upplevelser, umgänge med vänner mm. Det är denna besökstyp som utgör störst del av flödena till stadskärnan och som vanligtvis står för en betydande andel av omsättningen. Sedan i mars 2022 ligger övriga besök i snitt 22 procent under 2019 års nivå.

Never let a good crisis go to waste

I ett djupare perspektiv är vikten av dessa besöksflödesanalyser att vi kan förstå hur omvärldens ombytlighet påverkar olika aspekter av våra liv, inte minst våra stadsliv. Även när övergripande trender kan skönjas på nationell och regional nivå, som med de olika stadskärnetyperna, måste en noggrann analys börja och sluta i den lokala kontexten, där unika förutsättningar och händelser avgör utfallet för staden. City i Samverkan Stockholm släppte i förra veckan sin färska mätning med stickprov utförda på en fredag och lördag i slutet av oktober: trots pandemins kylande effekt har flödena på de populäraste stråken i Stockholms city lyckats överträffa 2017 års nivå med 4 procent. En delförklaring kan vara att många kommersiella verksamheter passade på att renovera och investera medan restriktionerna var som hårdast för att kunna möta återvändande besökare med nya innovativa koncept. Winston Churchills citat om att ta vara på krisen ekar uppmanande till oss alla.

Funderingar att ta med sig:

* Snittköpet har ökat sedan pandemin bröt ut. När vi väl är i stan får vi med oss mer i shoppingkassen på vägen hem, vilket till viss del kompenserar för vår numera flexibla livsstil.

* Många indikatorer pekar på en sviktande konjunktur framöver. Vilka anpassningar och investeringar kommer att behövas för att vi ska ta oss stärkta ur nästa kris?

* Om besök driver konsumtion är den naturliga följdfrågan: vad driver besöken? Kulturella upplevelser och socialt umgänge bottnar i människans natur och spiller över positivt på sin omgivning.

Text: Miko Roth

Bilder: HUI

[1] Besökstyperna kategoriseras av Telia Crowd Insights enligt följande definition:

Hem: platsen i stadskärnan där besökaren har haft den längsta uppehållsperioden före kl. 09:00.

Arbete: platsen i stadskärnan för dagens längsta aktivitet som börjar efter att besökaren lämnat hemmet men före kl. 16.00, och som sker minst 500 meter från det identifierade hemmet. Arbete definieras endast för arbetsdagar, alltså inte helger eller helgdagar.

Övrigt: besök i stadskärnan som varken definieras som hem eller som arbete.
Besöksflödena registreras per unik besökare; om en person rör sig på flera platser i stadskärnan räknas hen bara en gång per dygn.