Kontantanvändningen fortsätter minska

Trenden är tydlig. Kontanter blir alltmer sällsynta som betalningsmedel och det gäller även för äldre personer. Enligt Riksbankens senaste undersökning minskar kontantanvändningen stadigt. 2020 hade nästan hälften av svenskarna använt kontanter de senaste 30 dagarna, men 2022 är andelen bara runt 30 procent.

Enligt Riksbanken har swishandet ersatt kontanterna. Drygt 80 procent av dem som Riksbanken frågat svarar att de har använt Swish den senaste månaden, jämfört med 52 procent 2016. Framför allt används Swish för betalningar mellan privatpersoner eller vid köp på internet, inte så mycket för köp i butiker. Alltfler börjar också använda sin mobil för betalningar och det gäller då andra kanaler än Swish.

Det går snabbt nu. Åtta procent svarar i årets undersökning att de använt kontanter vid sitt senaste köp. 2010 var andelen 40 procent. Och även de äldsta tillfrågade (65-84 år) är mindre kontantbenägna. Riksbanken tror att pandemin kan spela in här. 

Men det är inte problemfritt, detta med digitala betalningar. Riksbanken skriver i ett pressmeddelande att regering och riksdag måste säkerställa att alla kan betala räkningar och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren.

”För att öka motståndskraften i betalningssystemet behöver man skapa möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter vid störningar i elförsörjningen eller datakommunikationen. Flera aktörer på betalningsmarknaden arbetar med denna fråga och det är viktigt att detta arbete prioriteras”, skriver Riksbanken.

Nyligen släppte länsstyrelserna rapporten ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2022”. Där konstateras att tillgången till kontanttjänster fortsätter att försämras. Man konstaterar bland annat att möjligheten till kontanthantering har fortsatt att minska under året och att förutsättningarna för de personer som bara kan använda kontanter i princip har försvunnit.

Länsstyrelserna menar att orsaken till försämringen är att kommersiella aktörer som erbjuder kontanttjänster har minskat sin service eller gått i konkurs. Deras slutsats är att statens roll när det gäller kontant- och betaltjänster behöver ses över.

Anna Kinberg Batra

Anna Kinberg Batra leder just nu utredningen Statens roll på betalningsmarknaden, där hon bland annat ska ta ställning till statens respektive näringslivets ansvar för kontanthanteringen. Utredningen ska presenteras den 31 mars 2023, men Anna Kinberg Batra har redan avslöjat att hon tycker att staten behöver ta ett större ansvar. Om detta också innebär ett finansiellt ansvar är ännu oklart.

Efter att Betalningsutredningen har presenterats den 31 mars kommer regeringen sannolikt att lägga fram lagförslag på riksdagens bord.

Sammanställt av: Gunilla Pihlblad