Pris i fokus under årets fattigaste månad

Januari, som brukar kallas årets fattigaste månad, är även en svag månad ur ett detaljhandelsperspektiv. I januari och februari är detaljhandelns omsättning som minst, med 7 procent var. I januari är priset i fokus, när konsumenterna laddar om efter en säsong av firande och handlande. På Handelsfakta.se finns data och insikter om hur handeln påverkas under årets första månad.

Vad prioriterar konsumenterna under årets fattigaste månad?

Under årets fattigaste månad prioriterar vi det nödvändigaste – livsmedel och apoteksvaror! Andelen av svenskarnas budget som läggs på livsmedel samt apoteksvaror ökar under januari i jämförelse med en snittmånad. I januari 2021 spenderades 42 kronor av varje hundralapp som spenderades i detaljhandeln på livsmedel och 8 kronor av varje hundralapp lades på apoteksvaror. Detta är en ökning i jämförelse med en snittmånad där 39 kronor läggs på livsmedel och 6 kronor i apotekshandeln.

Prisökningar i dagligvaruhandeln

Under det föregående året var prisutvecklingen inom dagligvaruhandeln historiskt hög. I december 2022 var prisökningstakten på livsmedel mätt i konsumentprisindex (KPI) 18,7 procent högre än för samma månad 2021. De höga livsmedelspriserna gör sig kännbara i konsumenternas plånböcker och årets fattigaste månad – januari – förväntas därför vara än fattigare i år. Prisutvecklingen har däremot sett annorlunda ut för olika livsmedelsvaror. I dagligvarubutikerna möter konsumenterna nu prisökningar på omkring 30 procent när de handlar mjölk, ost och ägg, oljor och fetter, samt kaffe, te och kakao.

Sverige får att fler lågprisbutiker – men var hittar vi premium- och lyxbutikerna?

Lågpris har historiskt sett stått för en relativt liten andel av den totala detaljhandeln i Sverige. Men de senaste åren har antalet lågprisetableringar skjutit i höjden, och allt fler svenskar har börjat handla lågpris. På andra sidan spektrumet hittar vi premium och lyxbutiker, som är betydligt färre i antal men som i vissa kommuner utgör en betydande del av butiksbeståndet. I toppen hittar vi Täby, Åre, Stockholm och Vaxholm – men i hela 186 kommuner finns det inga premium- eller lyxbutiker alls.

Text från Handelsrådet