Efter 40 år bytte han till e-cigg och nikotinpåsar

Snuset och cigaretterna var länge en naturlig del av Håkan Friedrichs liv. Närmare 40 år efter det första blosset är cigaretterna utbytta mot en e-cigg, och snuset mot nikotinpåsar. Följ med på Håkans resa till rökfrihet i vår serie om Sverige och hur rökningen försvann. Det visar sig att Håkan sannolikt var en av de första som provade den moderna nikotinpåsen, men allt började i en närbutik i Frölunda.

- Jag tog nog mitt första bloss när jag var 11. Försökte till och med köpa cigg då. Det gick sådär, för jag visste inte vilken sort jag skulle ha. En röd blend, sa jag. Men det fanns ju inte och det slutade med att kassörskan fick hjälpa mig att komma på att det var Prince jag var ute efter. Sen berättade hon för mamma. Det var i närbutiken där vi bodde. Alla kände alla, berättar Håkan.

Frölunda, en förort till Göteborg i mitten av 1980-talet. Det klassiska torget hade precis renoverats och 42 procent av svenska män över 15 år rökte dagligen, och 26 procent av kvinnorna. Dock inte Håkans Friedrich föräldrar. Han föddes 1974 och växte upp i ett rökfritt hem.
 
- Rökning var helt uteslutet hemma. Mamma hade astma och reagerade på det mesta, och pappa snusade, säger Håkan. 

Vi träffas i skogarna i Ale, några mil norr om Göteborg. Håkan rör sig hurtigt uppför en kulle, i full färd med att leta efter den mintgröna frisbee han nyss slungat iväg mellan träden. Vi spelar Disc Golf, eller Frisbeegolf, en sport som blivit hans fritidsnöje på veckorna när han inte jobbar. Han gör sina tredagarsskift på en plastfabrik i Göteborg. 40 timmar per helg - helt ledig på veckorna.

- Det passar mig perfekt. Jag har varit på fabriken sedan 1999 och utbildat mig via jobbet. Jag är en sån som gillar att snöa in på tekniska prylar och har fått möjlighet att göra det, både privat och på arbetet.

Håkan gillar ny teknik och vill gärna vara först med det nya. 

Vejpning, e-cigaretter, är en av många hobbies, men han gillar även 3D-printning och ungefär allt annat som stavas “ny teknik”.  Han säger att han har en tendens att vilja vara först med “det nya". Är det inte mobiltelefoner och gadgets, så är det något annat. Så verkar det alltid ha varit. Han var även en av de första som började röka i kompisgänget, minns han. Röd Prince. Mjukpack.  Det var det som gällde i de tidiga tonåren

- Jag testade ju tidigt och rökte fullt ut när jag var fjorton. Jag rökte som en tok under hela tonåren. Men snuset fanns också med, vid sidan om, hela tiden. Om jag inte minns fel var det faktiskt många kompisar som hoppade över till att bara snusa, redan då. Men jag föredrog att röka, säger han.
 
Vi stannar till vid en utkastpunkt. Precis som på en golfbana, men ändå inte. Det betyder paus. Håkan tar två snabba bloss på sin vejp, en regnbågsfärgad historia med rejäl tank. Den glänser i vårsolen, men den åker snabbt ner i fickan igen. Och innan det lilla molnet har skingrat sig, har han plockat upp en välanvänd snusdosa. En nikotinpåse åker in. Pausen är över och nästa frisbee flyger som en missil.
 
Håkan försökte aldrig att sluta röka egentligen, men han har ändå hållit upp i perioder mest på grund av yttre orsaker.

- Första gången var när jag gjorde lumpen i Östersund. Då gick jag över helt och hållet till snus. Riktigt snus alltså. Nikotinpåsar fanns inte då. Jag tyckte portionssnuset var väldigt praktiskt. Det gick att ta upp en snus med tungan utan att ta av sig vantarna. Det var ju svinkallt, minns han. 

Disc Golf, eller Frisbeegolf, med kompisarna är Håkans fritidsnöje på veckorna när han inte jobbar.

När han kom tillbaka till sydligare breddgrader började cigaretterna smyga sig på igen.

- Det var många fester och det blev en del drickande på helgerna. Rökning är ju mer socialt och blev viktigt när man träffade nytt folk. Så det dröjde inte länge förrän jag rökte fullt ut igen. Även om jag fortfarande snusade, så var det cigaretterna som var nummer ett.
 
Han berättar att det egentligen alltid varit så. Snus och cigaretter om vartannat. Olika perioder i livet. Det var först 2011 som allt förändrades.

- Jag kom ihåg att jag satt i bilen med en kompis när jag såg en skylt utanför butiken där vi brukade köpa snus.  “Nu säljer vi e-cigaretter!” stod det.

- Stanna bilen, sa jag. Det var ju en ny teknisk pryl. Jag var bara tvungen att testa på ren instinkt.
 
Sedan dess har han inte rökt alls, men nte för att han inte försökt.

- Jag lärde mig att använda e-ciggen, en med dagens mått mätt väldigt enkel apparat. Men det räckte för att jag skulle bli intresserad. Jag försökte röka en cigg igen efter någon månad, men det smakade bara illa, säger Håkan.
 
Han minns att det på den tiden gick att köpa e-vätska med riktigt höga nikotinhalter. Det skulle dröja ända till 2018 innan EU:s tobaksdirektiv, TPD, implementerades i Sverige med en nikotingräns på 20 milligram per milliliter.

- Jag tror jag började med 24 mg, men jag var givetvis tvungen att testa 32 mg också. Bara för att det fanns. Det var alldeles för starkt, men jag gillar som sagt att prova olika saker, skrattar han. Det är nog den ådran som gjorde att jag faktiskt anpassade mig till att vejpa istället för att röka. Ganska snabbt, dessutom.

I samband med vejpningen blev han mer negativ till tobak överhuvudtaget. Till och med snuset.

Utbudet för e-cigaretter 2012 var drastiskt annorlunda än idag konstaterar han. Det var långt före uppkomsten av engångsmodeller och alltifrån reservdelar till e-vätska var rariteter i butikerna som sålde e-cigg.

- Man fick köpa e-juice på de mest konstiga ställen. Några sålde dem ur små lådor som stod bakom disken. Ibland utan etiketter. En del hade finare hyllor, men personalen som sålde dem kunde inte svara på några frågor. De visste alltid mindre än mig. Så jag gick ut på nätet och läste på istället. Det var där jag och sambon beställde våra grejer.
 
Sedan e-cigaretter blev den huvudsakliga källan till nikotin slutade han med både snus och cigaretter. Han var inte så oroad för hälsoriskerna, även om forskningen kring e-cigaretter inte var lika omfattande som den är idag.

- Jag resonerade så här: Om det nu visar sig att vejpning är livsfarligt så kan jag ju alltid snusa istället. Oavsett, så är det ett bra beslut att skippa cigaretterna. Nu har det snarare visat sig att vejpning är väldigt säkert. Jag har ju följt forskningen på nära håll också, särskilt den som kommer från Storbritannien. Att vejpa innebär mindre än fem procent av riskerna jämfört med att röka. Det har varit känt länge nu och att forskningen bekräftar det hela tiden känns tryggt, menar han.
 
I samband med vejpningen blev han mer negativ till tobak överhuvudtaget. Till och med snuset. Som med allt annat gick Håkan all-in. Snart snurrade han egna förångare (den lilla metalltråd som hettar upp e-vätskan), byggde e-cigg från scratch, plockade isär apparater och lärde sig hur de fungerade hemma i lägenheten i Frölunda. Han hade blivit en vejpare. En entusiast till på köpet.

- Jag blev mer och mer anti-tobak ju längre tiden gick. Började tycka att allt som hade med tobak att göra bara kändes fel och smakade illa. Inte minst när jag testade tobakssmakerna som utvecklats för e-ciggen. Vedervärdigt. Enligt mig alltså, säger han.
 
Smakerna blev snabbt väldigt viktiga konstaterar han.

- Jag varierar väldigt mycket med smakerna. Köper aldrig samma sak varje gång, utan försöker ta en ny och komma tillbaka till det jag gillar en annan gång. Jag gillar olika frukter och har väl en sju eller åtta jag återkommer till. Däremot kan jag inte med bakverk, kaksmaker och olika vaniljblandningar.

Jobba numera också extra i en av Göteborgs vejpshoppar.

Den nyvunna passionen gjorde att han snart började jobba extra i en av Göteborgs vejpshoppar. Han var ju ledig på veckodagarna och hade tiden menar han. 

- Jag var ju deras bästa kund också, skrockar han. Tror jag köpte mer i butiken än alla andra kunder tillsammans i början, och hängde ofta i lokalen. Personalen skickade kunder de inte hann med till mig hela tiden. Då kunde jag ju lika gärna jobba där också, tänkte jag.
 
Håkan Friedrich hittar sin frisbee ute på fältet. Den ligger perfekt placerad för att nå fram till korgen ett tiotal meter bort. En birdie. Han har blivit bra på det här också, tänker jag när vi går i rask takt mot den gröna disken. Hunden Loke springer i förväg och nosar. Får en tillsägelse av Håkan. Ytterligare en nikotinpåse åker in under läppen innan det sista kastet.
 
Sedan e-cigaretter blev populära har utvecklingen gått snabbt framåt. Håkan har sett det mesta. Lite som med mobiltelefoner, fast ändå tvärtom konstaterar han.

-Det har gått från små till stora, från stora till pyttesmå, från flashiga till ganska enkla. Engångsmodellerna är ju det senaste. Jättebra utveckling egentligen.
 
Detsamma gäller för snuset. Eller snarare den produkt som vuxit fram vid sidan av snuset: tobaksfria nikotinportioner eller vitt snus, som det kom att kallas i folkmun. Det visar sig att Håkan sannolikt var en av de första som provade den moderna nikotinpåsen. Vem annars? tänker jag. Det var 2016. Ett stort snusföretag skulle börja producera nikotinpåsar. Via jobbet på plastfabriken fick Håkan hålla i en nytillverkad dosa som inte fick lämna lokalen. Ingen etikett och allt var superhemligt minns han. 

- Det var en citrussmak. Inte ett spår av tobak. Jag blev fascinerad att det gick att göra snus på det sättet. Det var en upplevelse och helt nytt för mig. Jag blev ju tvungen att ge mig in på det också.
 
Så nu varvar han. Igen. Men den här gången är det varannan vejp, varannan nikotinpåse och det är han nöjd med. Livet som rökare ligger långt borta konstaterar han. Håkan ser de nya nikotinprodukterna som väldigt viktiga för framtiden, i synnerhet för rökare men även kommande generationer. Kanske är det bilden av 11-åringen där i Frölundas förorter som gör sig påmind, eller kanske bara åren bakom kassan i en vejpbutik.
 
- Jag tycker det är jätteviktigt att e-cigg och nikotinpåsar finns överallt där det finns cigaretter. Det är det som kommer att fungera för att få bort rökningen i längden. Engångs-e-cigg är både dyra och lite klena. Men det är väldigt många, precis som jag, som gillar hur lätta de är att använda och att man hellre skaffar en sån istället för att köpa ett paket cigg. Jag har alltid några engångare liggande i bilen. För säkerhets skull.
 
Tror du att cigaretterna försvinner från marknaden till slut?

- Inte helt, men de kommer väl att gömmas undan i butikerna. Paketen blir gråa och trista. Jag tror att de flesta går över till andra produkter med tiden. Även ungdomar, men det ser vi att de gör redan idag. Och de gör de fastän de inte får, precis som jag gjorde, säger han.
 
Jag lämnar honom med kompisarna och hunden Loke i skogarna utanför Ale. Fore, skriker Håkan så att den lilla nikotinpåsen skymtar under läppen. En kille i kakikläder skyndar undan några hundra meter ner på fältet när Håkan sular iväg disken, på väg mot nästa mål.

Text och foto: Stefan Mathisson

Stefan är journalist/reporter på Vejpkollen.se