Hur det gick för handeln under förra året?
'
I över 30 år har HUI Research samlat in och analyserat statistik över hur handeln i Sverige har utvecklats. Under rubriken ”Statistiksläpp” presenterade man via Handelsrådet nyligen den senaste rapporten och här följer en sammanfattning av några av de viktigaste slutsatserna.
Analysen baseras på SCB:s regionala omsättningsstatistik och bakom densamma ligger hundratals timmar av granskning, justering och kvalitetssäkring. E-handeln har dessutom rensats bort. En ändring i årets upplaga är att delbranscherna Apotek, Kosmetik och skönhet samt Florist och trädgård flyttats från dagligvaruhandel till sällanköpshande. Man har dock reviderat tidsserien bakåt.
Bakgrunden är att vi har haft 30 år av stark detaljhandelstillväxt - fram tills nu. Detta trots en rad olika kriser, inte minst 90-talets fastighetskris. När det gäller pandemin är det inte ”trots”, utan här har det varit ganska hög utveckling tack vare densamma.
Nu är vi däremot i ett helt nytt läge med en inflationsekonomi med negativ utveckling i volym i detaljhandeln, en rekordlåg krona, räntehöjningar och hög inflation, särskilt i dagligvaruhandeln.
Totalt, alltså med både fysisk handel och e-handel, ökade handeln med 4,5 procent 2022. Detta var också första året som e-handeln hade negativ tillväxt. Den fysiska drev hela tillväxten och ökade med 6 procent. Dagligvaruhandeln, som är den största drivkraften, ökade med 9 procent, vilket är nästan rekordhögt. Det ger dock inte hela bilden då tillväxten var helt och hållet inflationsdriven - första gången sedan början av 90-talet hade vi alltså en negativ volymutveckling.
I analysen tittar man också på regionala skillnader och konstaterar att Stockholm haft en stark tillväxt. Den totala detaljhandeln ökade med 9,1 procent. Dagligvaruhandeln med 9,0 procent och sällanköpshandeln med 9,1 procent. Att Stockholm skiljer sig från Göteborg och Malmö beror på ett annorlunda butiksutbud. Inom Stockholms kommun finns det förhållandevis få stora handelsplatser, alltså ett mindre utbud av sällanköpshandel.
För övrigt har det skett en tillväxt i nio av tio kommuner. Högst i de båda flygplatskommunerna, Sigtuna (Arlanda) och Härryda (Landvetter). Man ser samma effekt även i Falkenberg tack vare Ullared och Gekås. Dock har det varit tufft även för dem på grund av inflationsjustering.
När det gäller gränshandeln är den på sätt och vis ett extremfall. Icke desto mindre med en starkt återkomst efter två tuffa år. De största gränshandelskommunerna ökade tillsammans 53 procent i detaljhandeln. Från stora tapp 2020 till nolltillväxt 2021.
Lågpris har i flera år varit en av de starkaste drivkrafterna bakom detaljhandelns tillväxt. Det är ett av väldigt få segment som har nettoökning av antalet butiker, det vill säga att det öppnar fler än vad som stängs. En rad väldigt expansiva kedjor har byggt upp ett lågprisutbud som inte fanns vid tidigare kriser. Det har medfört förändrade beteenden som accelererade under 2022, särskilt inom dagligvaruhandeln.
Man kan ta del av statistiken på statistiksajten Handelsfakta.se: https://handelsfakta.se/handeln-sverige/
Sammanfattat av: Gunilla Pihlblad
Bilder från HUI:s presentation