Är det frivilligt att teckna kollektivavtal?

Sedan i oktober förra året har det pågått en konflikt mellan IF Metall och Tesla om kollektivavtal. IF Metall anser att Tesla ska ingå kollektivavtal för att som de ser det, ska företaget rätta sig efter de seder som finns i Sverige. Det finns inga bevis på att Tesla har sämre villkor och löner än branschen i övrigt utan detta har blivit en principsak för IF Metall.

De fackliga organisationernas främsta argument för kollektivavtal är att de anställda ska ha skäliga löner, andra villkor, tjänstepension och försäkringar som är bra för de anställda. Inte minst gillar de att framhäva att arbetsfred råder om arbetsgivaren har kollektivavtal. Mindre arbetsgivare har ofta ändå bra villkor och förmåner även om de inte har kollektivavtal. De fackliga organisationerna talar gärna i termer av ”schyssta arbetsgivare” om dem som har kollektivavtal och att det är tradition i Sverige att teckna kollektivavtal. Det är frivilligt att teckna kollektivavtal, och skyddat av grundlagen att avstå, men fackens stridsåtgärder eller hot om stridsåtgärder innebär ofta att arbetsgivaren tvingas in i kollektivavtal även om de inte vill. 

4 av 5 jobb skapas i mindre företag med färre än 49 anställda men 6 av 10 av dessa mindre företag väljer att avstå kollektivavtal. Kollektivavtalstäckningsgraden för alla anställda i Sverige ligger på cirka 86 procent vilket enligt ett europeiskt mått är mycket bra. Framför allt är det de allra minsta företagen med färre än 20 anställda som inte har kollektivavtal eller hängavtal där är det närmare 70 procent som inte har kollektivavtal. 

De fackliga organisationernas möjlighet att ta till stridsåtgärder stadgas i lagen om medbestämmande (MBL). Stridsåtgärder kan tas till mot alla företag som inte har ett gällande kollektivavtal och där de fackliga organisationerna har minst en medlem. En facklig organisation kan bara ta ut sina egna medlemmar i strejk och det är också frivilligt för medlemmen om de vill delta. I Tesla-fallet är det enligt uppgift i media färre än hälften av IF Metalls medlemmar som strejkar. Den dåliga uppslutningen och Teslas motstånd mot kollektivavtal har gjort att IF Metall begärt att andra fackliga organisationer som inte är inblandade i konflikten ska ta till sympatiåtgärder vilket också är lagligt enligt MBL. Det har inneburit att andra företag har blivit belagda med exempelvis förbud att serva Teslabilar, dela ut postförsändelser med mera. 

4 av 5 jobb skapas i mindre företag med färre än 49 anställda men 6 av 10 av dessa mindre företag väljer att avstå kollektivavtal.

I Sverige är det tillåtet att ta till sympatiåtgärder i stort sett utan begränsningar vilket som i Tesla-fallet kan innebära stor skada för ett mindre företag som blir indraget i konflikten. Det lilla företaget som servar Teslabilar tappar plötsligt kunder och inkomster om deras anställda hörsammar kravet från facket att inte serva Teslabilar. Det lilla företaget kan heller inte påverka Tesla att teckna kollektivavtal så de får helt enkelt acceptera minskade intäkter. Företag som utsätts för sympatiåtgärder är i regel bundna av kollektivavtal vilket innebär att trots att de har kollektivavtal och fredsplikt ska råda, så utsätts de för stridsåtgärder. Sympatiåtgärderna slår ofta väldigt hårt mot mindre företag och kunder. 

Det har höjts röster i Sverige om att framför allt sympatiåtgärderna måste begränsas i lag. Även röster har höjts om att införa proportionalitetsregler i stridsåtgärdsrätten över huvud taget och reformera hela MBL. Sverige är unikt på detta område då det i stort sett inte finns några begränsningar eller proportionalitetskrav i lag för att ta till stridsåtgärder. Andra länder har begränsningar och eller krav på proportionalitet för att stridsåtgärder och sympatiåtgärder ska vara lagliga. 

Så trots att det är frivilligt att teckna kollektivavtal i Sverige innebär stridsåtgärderna att arbetsgivare oftast tvingas in i avtal de inte vill ha. 

Text: Lise-Lotte Argulander, Näringspolitisk expert, arbetsrätt & arbetsmiljö, Företagarna

Bild: Colourbox