Kafferapporten 2024: Utan kaffe, ingen fika.
Henrik Scander är disputerad i måltidskunskap och arbetar som lektor vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. Just nu studerar han det svenska fikafenomomenet – och vilken roll kaffet spelar i den svenska fikastunden. Taking a closer look at the Swedish coffee break, ”fika”, publicerades nyligen som short study i International Journal of Gastronomy and Food Science.
Varför fikar svenskarna så mycket, Henrik?
– Det vi framför allt ser är att fikat är starkt kopplat till måltidsgemenskap. När vi bett deltagarna i studien att lista ord man förknippar med fika ser vi hur starkt det sociala kittet är. Ord som rast, samtal och avslappning är väldigt vanliga.
Och kaffe?
– Ja kaffe är inte helt oväntat det ord allra flest associerar med fika. Bullen och fikabrödet är också viktiga men utan kaffe – ingen fika, vågar jag nog påstå.
Men fikastunden kan väl ändå innehålla andra drycker än kaffe?
– Absolut, men det är slående hur mycket kaffe vi dricker jämfört med andra drycker. Man kan säga att vi har tre ”fika-staplar” under dagen. Morgonfikat vid halv tio, eftermiddagsfikat vid halv tre och sen ett kvällsfika efter middagen. På kvällen är det lite andra drycker och snacks som förekommer, men dagtid är kaffet extremt dominant.
Har ni stött på något annat intressant i arbetet?
– Vi har hittat att mycket av det kaffe som dricks idag är bjudkaffe. Man kan säga att många ”över-brygger” kaffe. Man brygger en kanna och sen behöver man helt enkelt bjuda tills den är slut. Detta tror jag också kan leda till att svenskarna är lite mindre benägna att klaga, om kaffet inte är korrekt bryggt t ex. Trots att de allra flesta föredrar ”sitt” kaffe respekterar man andras kaffevanor när det bjuds på kaffe.
Intressant. Vi har frågat en del om bjudkaffe och påtår i undersökningen. 70 procent förväntar sig gratis påfyllning av kaffe på restaurang/café.
– Ja, jag har tänkt mycket på det här. Kaffe har fått en väldigt stark bjud-ställning i vår kultur. Kaffe ”ska” ingå på maten – helst påtår också. Att bjuda på kaffet är också ett sätt att kompensera för att något gått fel på krogen. Här kommer bjudkaffet hemma in i bilden också, när man själv ofta bjuder på kaffe förväntar man sig att bli bjuden tillbaka. Människor förväntar sig ofta gratis kaffe helt enkelt.
Samtidigt ligger det mycket arbete bakom en kopp kaffe. Det är ett hantverk och de flesta bönorna skördas för hand, till skillnad från t ex industriproducerad läsk.
– Ja, i likhet med te och kakao har kaffet exploaterats väldigt hårt. Här drar jag paralleller till hur vin produceras – många förväntar sig att en flaska ska kosta 49 kronor. Det är inte hållbart. Samma gäller för kaffe, det är för billigt idag och vissa blir lidande. Det är ett problem. Men flera av de stora producenterna och rosterierna har blivit bättre på att värna om bönderna.
– Och för att återknyta till läsken. Det hade varit så mycket bättre om alla drack kaffe istället för läsk. Vi får i oss alldeles för mycket energi idag och vi hade haft en mycket bättre folkhälsa om fler hade kaffe som sin energidryck.
Källa och bild: Kafferosteriet Löfbergs