Fika är mer än en kopp kaffe

Visste ni att ”fika” är föremål för forskning på hög nivå? Detta i syfte att förstärka intresset för Sverige och skapa destinationer som attraherar besökare samt öka värdet av vissa produkter kopplade till fenomenet. Kaffe inte minst.

Forskaren heter Henrik Scander och är lektor vid Restauranghögskolan i Grythyttan (Örebro Universitet) och sysslar till vardags med sommellerie, dryckeskombinationer, och vad som konstruerar idén av ”god” smak samt relation mellan gastronomi och hälsa. Projektet görs tillsammans med Karlstads Universitet, Linnnéuniversitetet, Loka Brunn, Löfbergs, Arla Café Nordpolen och Grand Hotell Alingsås.

- Idag är ”svensk fika” ett nytt exportord precis som ombudsman eller smörgåsbord, vilket innebär att vår svenska tradition har fått uppmärksamhet internationellt. Att den franska baguetten, det italienska kaffet eller den spanska tapasen är stora nationella kulturskatter och värda sina platser på Unescos lista över världsarv är det nog ingen som ifrågasätter. Men hur är det då med vår svenska fikaskatt? undrar Henrik Scander i en krönika i tidningen NA.

Henrik Scanders forskning ger utrymme för populärvetenskapliga föreläsningar. Här vid en sådan i Örebro nyligen. (Foto: Gunilla Pihlblad)

Han menar att fika är ett kulturarv med många dolda värden. Dessutom säger han att fika är en del av vardagen men samtidigt vagt i betydelsen. Det är förresten Sveriges tredje internationella ord och vi är ett av de mest kaffedrickande länderna i världen. Intressant är också att det inte bara handlar om att inmundiga något utan lika mycket - eller kanske ännu mer - om att vara tillsammans. Eller rent av om problemlösning. ”Låt oss ta det över en fika”.

 - Fikapausen är ett utrymme för det svenska småpratet. På arbetsplatsen kan samtalsämnen under fikan sträcka sig från väder och vind till arbetsplatsfrågor. Även om jag tror att det inte ses med blida ögon på den som pratar för mycket om jobb under fikan. Eftersom fika är ett dagligt fenomen, ofta två gånger dessutom, är den samlade effekten av småpratet enorm när det gäller att lära känna varandra, bygga förtroende och lösa problem. Det kan leda till en mer human och effektiv arbetsplats, vilket på lång sikt är mycket hållbart.

Kafferapporten är en omfattande rapport om svenskarnas kaffevanor och är först i sin storlek. Löfbergs hoppas genom rapporten få ännu bättre förståelse för svenskarnas kaffevanor.

Få drycker har dock en lika stark position hos svenskarna som kaffe. Kafferapporten 2024, framtagen av Löfbergs, visar till och med hundraprocentigt kaffedrickande i vissa åldrar. Det är en omfattande kartläggning av svenskarnas kaffevanor, som sträcker sig från Skåne till Norrbotten. Rapporten visar bland annat att stockholmare dricker mindre on-the-go än för ett år sedan och göteborgarna blir skogstokiga utan sitt kaffe.

• 4 av 5 svenskar dricker kaffe regelbundet. 
• Bryggkaffet är ohotad etta: 72 procent dricker oftast det. 
• Morgonkoppen är favoriten: 2 av 3 svarar att det är den viktigaste koppen
• Svenskarna gör tidig kaffedebut: 1 av 5 började dricka kaffe när de är 14 år eller yngre.
• Mamma lär oss dricka kaffe. På frågan ”Vem lärde dig dricka kaffe?” svarar 24 procent mamma vilket placerar mammorna i topp.

Text: Gunilla Pihlblad