Jörgen delar med sig av dyrköpta rånerfarenheter

Jörgen Ingemarssons butik i Nora har utsatts för rån tre gånger sedan förra sommaren, två av dem väpnade. Vid samtliga tillfällen kom rånaren över pengar och tobak och först efter det sista rånet gick det till lagföring och dom. Jörgen har varit självkritisk och vidtagit åtgärder för bättre rutiner och säkerhet. Något som han nu vill dela med sig av.

Det hela började den 1 juli 2023 då personen i fråga dök upp första gången i samband med att en extraanställd personal skulle lämna butiken efter stängning. Den anställde uppförde sig precis som hen skulle, det vill säga gjorde som rånaren sa och låste upp kassaskåpet. Rånaren var delvis maskerad och hade kniv.

- Där fanns tyvärr en hel del kontanter och dessutom plockade rånaren tobak i en sopsäck, säger Jörgen och berättar att både han och personalen kände igen personen som var stamkund och bodde i närheten.

- Men för att göra en lång och tråkig historia kort så räckte inte den tekniska bevisningen till och rånaren gick fri.

Jörgen insåg att han måste skapa bättre rutiner för lämning av butiken och uppdatera säkerhetstekniken. Larmsystemet byttes ut och uppdaterades bland annat med ett bärbart överfallslarm. Han ordnade också bättre kamera och belysning vid personalingången. Dessutom insåg att han det måste finnas något att ge till rånaren om det händer igen. Så att situationen blir mindre hotfull.

- Jag gjorde dagskassepåsar med leksakspengar och la dessutom i en spårningsbar airtag. Sådana la jag även i väskan vi har för växelkassan samt i själva kassalådan. De riktiga pengarna la vi på helt andra ställen.

Bakdörren - det kanske viktigaste stället att ha såväl teknik som rutiner för.

Precis som Jörgen anande så kom rånaren tillbaka efter cirka två månader, denna gång dessbättre utan kniv. Trots förbättringarna fick rånaren med sig både pengar och tobak även denna gång, dock inte lika mycket.

- Det var tyvärr ett handhavandefel av den anställde som annars gjorde som hen skulle. Rånaren kunde dock gripas tack vare att man hittade en av taggarna utanför hans lägenhet där han också hade gömt stöldgodset som jag senare fick tillbaka. Personen satt häktad i väntan på teknisk analys och tro det eller ej, men efter sju veckor beslutade åklagaren om frisläppande då bevisen inte var tillräckliga. Dessutom fick rånaren ett skadestånd på 42 000 kronor.

Den 18 februari i år kommer personen tillbaka för tredje gången. Nu med ett nytt grepp, nämligen att gå in i butiken genom entrén en minut innan stängningsdags. Denna gång var kniven med och trycktes upp mot den anställde. Samma procedur med öppning av kassaskåpet och sedan ut på baksidan. Polisen rycker ut och griper senare rånaren som lämnat spår efter sig.

- Samtidigt började det hända andra saker. Man hade hittat fingeravtryck på en påse från första rånet samt DNA från det senaste. Detta blev tillräcklig bevisning som ledde till åtal och dom till fängelse i sammanlagt tre år, säger Jörgen och konstaterar att han totalt sett blivit av med cirka 63 000 kronor i värde.

- Att rånaren blev dömd att betala skadestånd till mig spelar ingen roll, jag kommer aldrig att få det den vägen. Mina försäkringar har inte heller varit av den sorten att jag kunnat gå skadeslös ur dessa trippelrån.

Jörgen har varit självkritisk på ett rationellt sätt och valt att sätta personalens säkerhet i första hand. Han menar att kommunikationen är det allra viktigaste. Såväl om förebyggande och handhavande som om det blir situationer.

Jörgen Ingemarsson är inte bitter vilket lätt skulle kunna bli fallet av sådana här händelser. Han menar att det viktiga är hur personalen har tagits om hand och hur de har mått. Han inser också att även rånaren är ett slags offer - utan att gå in på omständigheterna kring personen - och att det är samhälls- och rättssystemet i sig som tyvärr gör händelser som de här möjliga. Polisen har också jobbat enligt regelboken.

- Jag måste titta vidare på rutiner och teknik. Man löser inte våld med våld, tvärtom. Jag känner inget hat, mera irritation och frustration gentemot systemet som sådant. Dessutom klandrar jag mig själv och försöker göra allt bättre och säkrare.

På frågan om det är nödvändigt att hantera så mycket kontanter svarar han att det vid första rånet olyckligt nog var fyra dagskassor i skåpet, det var dessutom en lördag. Han vill inte ha en kontantfri butik, kunderna ska inte bli lidande och man måste dessutom ha en del kontanter för växel och vinstutdelning.

Vilka råd vill du skicka med till kolleger?

- Att man inte ska förvara kontanter i öppningsbara kassaskåp utan skaffa deponeringsskåp. Men samtidigt ska det finnas något i kassaskåpet för att minimera risken för övervåld. Om man vill göra som jag med låtsaspengar och airtag, eller om man kommer på något annat.

- Uppdatera alla rutiner med hjälp av programmet Säker Butik* och gå noga igenom detta med personalen hur just deras rutiner ser ut. Vi hade inte utsatts för rån på 15 år och våra rutiner hade beklagligt nog fallit en del. Lägg också mycket tid på att kommunicera och lyssna, skapa sammanhållning i personalstyrkan.

- Slutligen tycker jag att man ska se över sitt försäkringsskydd och ta ställning till om det är värt de ganska dyra premierna. Se vad som ingår i oinlåsta värdesaker och självrisker.

Text och foto: Gunilla Pihlblad

 * Du kan läsa mer om Convenience Stores swedens Säker Butik och andra åtgärder för ökad säkerhet i en separat artikel i denna tidning.