Glöm inte diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Denna lag beskriver sex former av diskriminering, som kan beskrivas kortfattat enligt följande.

1. Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än vad någon annan skulle behandlas i en jämförbar situation och denna särbehandling har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
2. Indirekt diskriminering är när någon missgynnas genom bestämmelser eller instruktioner m.m. som framstår som neutrala men i praktiken missgynnar personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet etc.
3. Bristande tillgänglighet är när person med funktionsnedsättning missgynnas för att skäliga åtgärder inte vidtagits för att denna person ska komma i jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
4. Trakasserier är när en handling kränker någons värdighet och som har samband med personens kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet etc.
5. Sexuella trakasserier är när en handling av sexuell natur kränker någons värdighet.
6. Instruktioner att diskriminera är order eller instruktioner som lämnas till någon att diskriminera annan person på grund av den personens kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet etc.

Det är Diskrimineringsombudsmannen (DO) som i sista hand ska se till att denna lag följs. I första hand är det arbetsgivare och näringsidkare som ska se till att denna lag efterlevs i verksamheten och mot kund. Den som känner sig diskriminerad har rätt att anmäla detta till DO. Om anmälaren medger det är det DO som har rätt att stämma exempelvis näringsidkaren i fråga i domstol. 

Om den som anser sig ha blivit diskriminerad kan visa på omständigheter som gör att man kan anta att den personen har blivit diskriminerad, är det näringsidkaren som ska bevisa att det inte har förekommit någon diskriminering. Om det visar sig att diskriminering verkligen har skett blir näringsidkaren skyldig att betala diskrimineringsersättning till den drabbade personen. Beloppen kan variera från fall till fall från 50.000 kronor upp till 150.000 kronor eller högre belopp.

Exempel på fall där DO och domstolen ansett det förekommit diskriminering enligt denna lag är fall där person med assistenshund har vägrats tillträde till butik, café eller restaurang. Detta även om butiken i fråga haft ett allmänt förbud mot hundar. Andra fall är kvinnor som nekats anställning eller fortsatt anställning eller blivit omplacerade på grund av graviditet, eller där en man blivit bortsållad när han sökt arbete i ett café med motiveringen att caféet bara ville ha kvinnliga anställda, eller där arbetsledare på restaurang hånat servitör på grund av sexuell läggning, eller där kvinna ombetts att ta av sin huvudduk utan sakligt skäl. 

Om Du önskar ytterligare information går det bra att kontakta advokaten Dan-Michael Sagell på mejl Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Text: Dan-Michael Sagell

Bild: Colourbox

Info från Convenience Stores Sweden om vår medlemsförmån Affärsjuridik:

Våra medlemsbutiker får 15 minuters kostnadsfri juridisk rådgivning fyra gånger per år. Du får dessutom en rabatterad timtaxa vid eventuellt behov av att köpa juridiska tjänster. Vår samarbetspartner är en advokatbyrå som har lång erfarenhet inom handeln och även av hyresfrågor.