Missvisande rapportering om glasspriser
I samband med Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 har man även gjort en djupdykning i förutsättningarna för svensk glassproduktion och de viktigaste konsument- och marknadstrenderna. Där tar man bland annat upp den missvisande rapportering om glasspriser som nyligen varit aktuell.
I och med årets första kvartal bröt svensk livsmedelsindustri en 18 månader lång period av minskande försäljning och lönsamhet. Kostnaderna fortsatte dock att öka, den svaga kronan får tre av fyra företag att längta efter euron och EMV-expansionen blir en dubbelsmäll för producenterna, det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2024. Hela konjunkturbrevet kan läsas här.
En av de 38 delbranscherna inom svensk livsmedelsproduktion är glassindustrin. Det är en av de mindre delbranscherna men högt värderad och prioriterad av konsumenterna. År 2022 omsatte branschen (produktionsledet) 1,8 miljarder SEK. Omsättningstillväxten har under de senaste tio åren varit klart snabbare (69 procent) än för den samlade svenska mat- och dryckesproduktionen (45 procent).
Styckeglassen tar mycket uppmärksamhet i anspråk men rent försäljningsmässigt är glassbyttorna, enligt Livsmedelsföretagen, viktigare för de allra flesta producenter.
Några snabba nedslag i svensk glassproduktion:
- De svenska glassfabrikanterna må vara väderberoende, men de är samtidigt tämligen konjunkturoberoende. Det var det hela 76 procent av glassproducenterna som instämde i, medan 17 procent trots allt påverkades negativt av en lågkonjunktur.
- Precis som inom all annan livsmedelsproduktion ökar glasstillverkarnas produktportföljer till att innehålla linjer för olika smakpreferenser, allergier och intoleranser. Mjölkfri glass är ett exempel på en underkategori av glass som växer för en majoritet av producenterna. Ett annat exempel är sockerfri glass. Cirka hälften av företagen ser en växande efterfrågan på de sockerfria alternativen medan den andra halvan ser en stagnerad utveckling.
- Glass erbjuds i en rad olika former, som styckeglass, styckeglass i flerpack, i konsumentbytta, eller över disk i rån eller bägare. Styckeglassen tar mycket uppmärksamhet i anspråk på landets tusentals kiosker och caféer, men rent försäljningsmässigt är glassbyttorna viktigare för de allra flesta producenter.
- Vilken månad är den svenska glassmarknadens bästa och sämsta? Vinnare som bästa månad är föga förvånande juli månad, tätt följd av sommarmånaderna juni och augusti, enligt en enig svensk glassindustri.
- Priset på glass har inte ökat mer än vad den genomsnittliga livsmedelskassen gjort, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Nyligen har flera medier rapporterat om ökade glasspriser. Tyvärr misslyckas mycket av rapporteringen med att sätta in prisökningarna i ett större sammanhang av generellt ökande livsmedelspriser. Så här kommenterar Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal den missvisande rapporteringen:
- Priset på glass har ökat de senaste åren men det har också priset på alla livsmedel. I huvudsak beror de stora prisökningarna för livsmedel på fyra faktorer: coronapandemin, kriget i Ukraina, klimatet/extremväder och den allt svagare svenska kronan. De här faktorerna har lett till att sedan år 2020 har kostnaderna ökat kraftigt för i princip allt som krävs för att producera livsmedel, till exempel energi, drivmedel, transporter, rеvaror, insatsvaror och förpackningar.
- Priset på glass har dock inte ökat mer än vad den genomsnittliga livsmedelskassen gjort. Tvärtom faktiskt. Priset på glass var i april 2024 27 procent högre än i januari 2020 medan hela livsmedelskassen ökade med 28 procent under samma tid. Av de hundra olika livsmedelsprodukter som SCB följer varje månad hamnade glass på plats 60 i en rangordning över de produkter som ökat mest i pris mellan januari 2020 och april 2024, säger Carl Eckerdal.
SIA:s egna stora glassrapport kan läsas i sin helhet här.
Sammanställt av: Gunilla Pihlblad
Foton från Livsmedelsföretagen och Sia Glass