Trenderna som formar framtidens convenience-handel
Ny tobaksförsäljning, lågpris och snabbmat, minskat matavfall, happy food och happy place samt internationella mattrender. Där har vi fem trender som just nu påverkar vår bransch. Här kan du läsa en sammanfattning av den inledande presentationen till temadagen CSS Study Day den 26 september. Nästa vecka följer vi upp med reportage från flera av de ställen vi besökte under dagen.
Tobaksbranschen genomgår just nu en omfattande omvandling som påverkar allt från produktion till konsumtionsmönster. Denna förändringsvåg drivs av en kombination av teknologiska innovationer och skiftande konsumentpreferenser.
Cigarettbranschen står inför förändring. I vår egen konsumentundersökning ser vi en ny målgrupp för nikotinprodukter, bland annat att nikotinsnus är vanligare bland unga kvinnor. Antalet rökare som byter till upphettad tobak ökar. I dagsläget använder 28 miljoner före detta rökare systemet IQOS. Dessutom börjar vi se en utfasning av cigaretter. I maj i år gick Reitan ut med att Pressbyrån och 7-Eleven kommer att börja fasa ut sin försäljning av cigaretter. Från 2026 kommer de sluta ta in fler cigarettprodukter och varumärken. På sikt innebär det ett totalt försäljningsstopp.
Sverige är idag i princip ett rökfritt land då gränsen går vid att fem procent av befolkningen är rökare och vi har 5,2 procent. Att vi kommit dit är tack vare alla alternativ. Det är ingen hälsokost vi säljer men viktigt att vi är medvetna om förändringen och dess betydelse.
Kunder lockas av lågpris och snabbmat och segmentet upplever en betydande tillväxt. Denna utveckling drivs starkt av det rådande ekonomiska läget, men konsumentbeteendet kan mycket väl bli en långvarig förändring. Vi ser en snabb ökning för lågprishandel - mellan 2004 och 2022 växte den svenska lågprishandeln med cirka åtta procent per år medan detaljhandeln som helhet växte med 3,5 procent.
Restauranger och livsmedelsbutiker strävar alltmer efter att minska sina restprodukter. Detta är drivet både av regulatoriska förändringar och möjligheter att minska kostnader. Konsumentefterfrågan och regleringar driver på hållbarhetsarbetet. 66 procent har fortsatt prioritera hållbarhet i lika hög utsträckning eller högre när de köper livsmedel trots tuffare tider. 63 procent av 18-29-åringarna undviker att handla från vissa företag på grund av hållbarhetsskäl.
EU-regleringar inom hållbarhet som införs under 2024:
- Ökat producentansvar för förpackningar
- Engångsmuggar som innehåller mer än 15% plats förbjuds
- Krav på att kunna erbjuda mat och dryck i återanvändbara muggar
- Mer omfattande hållbarhetsredovisning
- Nedskräpningsavgifter för engångsprodukt
Vi ser ett ökat behov av mat och platser som skapar glädje - happy food och happy places. I tider av ekonomisk och politisk osäkerhet spelar restauranger och matställen en viktig roll i att skapa glädje för sina gäster. Detta genom att erbjuda en positiv upplevelse.
Konsumenterna söker vardagslyx. Svenskarna vill till exempel fira varje ögonblick, vilket visas i ökad försäljning inom allt från efterrätter, glass och champagne som kan ses som en ”affordable luxury”. I England har antalet glassbarer ökat markant, från 800 till över 1000 på bara två år. Den här typen av microtrender syns tydligt på exempelvis TikTok.
I osäkra tider förändras ofta människors preferenser kring mat, vilket har skapat en dynamik i restaurangvärlden där många sökt trygghet och nostalgi. När vi går mot ljusare tider syns konsumenterna längta efter spänning och eskapism genom nya och exotiska smaker.
De senaste årens kriser har fått många att drömma sig tillbaka till bättre tider, husmanskost och rätter som gör oss nostalgiska. Det har betytt uppsving för rätter som Flygande Jakob, Glace au four, kroppkakor och räkcocktails. Men nu har svenskarna börjat tröttna på tryggheten. Smakbox senaste trendrapport visar att svenskarna nu börjar byta ut husmanskosten mot internationell mat, med ett växande intresse både att äta och laga själv.
Sammanfattat och fotat av: Gunilla Pihlblad
Bilder från HUI Researchs presentation