Stort intresse för convenience och konjunkturen

Hur påverkas conveniencehandeln och dess kunder av lågkonjunkturen? Vi verkar inom en unik bransch, där konsumentbeteendet ofta skiljer sig mot andra branscher. Därför är det extra viktigt att förstå hur de ekonomiska förhållandena påverkar konsumenten. Fördjupning inom denna viktiga fråga gjordes på CSS Meeting for inspiration den 24 april och här följer en sammanfattning.

En allmän syn på läget förmedlades av Maria Schoultz, analytiker Svensk Handel. Hon inledde med att konstatera att lågkonjunkturen har bitit sig fast. Att 2024 avslutades starkt men att 2025 fick en svagare inledning.

- Men ljusare tider är i sikte. Ekonomin och hushållskonsumtionen väntas växa under 2025, och ytterligare under 2026. Dock skapar de amerikanska handelstullarna stor osäkerhet, sa Maria och påpekade att det krävs mer framtidstro för en starkare tillväxt.

- Det har verkligen varit rekorddeppigt under denna lågkonjunktur och det måste till ökad konsumtion om det ska ta fart igen. Hushållen kommer att få det lite bättre i år. Tack vare minskade räntebetalningar väntas reallönerna öka under året. 

Detaljhandeln har tagit större stryk än övrig konsumtion under lågkonjunkturen. En förklaring är att det är lättare att dra ner på inköpen där än till exempel boendekostnaden. De senaste månaderna har konsumtionen i detaljhandeln haft en bättre utveckling, dock efter lång svag period. 

Maria Schoultz menade att med hjälp av minskade räntekostnader och ökad konsumtion, kan den rekorddeppiga lågkonjunkturen snart vända mot ljusare tider.

Maria Schoultz visade att livsmedelskonsumtionen sjönk drastiskt under 2022 och 2023. Livsmedel brukar inte sjunka så mycket under kriser. Den höga matinflationen är en trolig förklaring.

- Den har vänt upp sedan ett drygt år med en beskedlig ökningstakt. Men det är långt kvar till försäljningsvolymerna före krisen, sa hon och påpekade att trots vad som sägs i den allmänna debatten, så har livsmedelspriserna i inköpsledet stigit ännu mer än ut till konsumenten. 

- De senaste tre åren har konsumentpriserna stigit 27 procent, och i inköpsledet 29 procent. Till detta finns flera orsaker, bland annat flaskhalsar i distributionen och svag valuta.

När det gäller sällanköpshandeln  kan man nu se en försiktig återhämtning efter en kraftig och utdragen nedgångsperiod.

- Trenden har vänt upp, men försäljningsvolymerna är långt under nivåerna före krisen. Den senaste tolvmånadersperioden har drygt 2000 handelsföretag ansökt om konkurs – fem handlare om dagen. En förklaring är att pandemins skatteanstånd måste börja betalas tillbaka.

Sammanfattningsvis:

• Vi befinner oss fortsatt i lågkonjunktur. 
• Tillväxten i Sverige väntas bli starkare 2025 och framför allt 2026. Tullarna skapar dock osäkerhet och kan dämpa världsekonomin. 
• Återhämtningen drivs i hög grad av hushållens konsumtion. 
• Hushållen har fått mer pengar i plånböckerna än det tuffa året 2023, men är fortfarande ekonomiskt svagare än före lågkonjunkturen. 
• 2025 väntas köpkraften stärkas tack vare sjunkande räntebetalningar och reallöneökningar.
• Detaljhandeln sjönk länge, men visar nu tecken på återhämtning. Försäljningsnivåerna är dock fortsatt låga jämfört med innan lågkonjunkturen.

Jocke Assarsson är stolt över vad 24-SJU åstadkommit och brinner för landsbygdens rätt att också ha tillgång till livsmedelsbutiker.

Näste talare var Jocke Assarsson, vd och grundare av 24-SJU. Han berättade om arbetet med butikskedjan som just nu är den största och mest snabbväxande kedjan med obemannade butiker på marknaden. Han delade med sig av sina insikter om hur deras koncept tagits emot av konsumenterna samt vilka fördelar och utmaningar som finns med obemannat.

I sin inledning liknade han arbetet att bygga en kedja med att hjälpa en medmänniska.

- Det ena ger det andra. Om avsikten är god så flyter det på. Vi började till exempel med att bygga ett eget datasystem. Tekniken är otroligt viktig i en obemannad butik, sa Jocke och pratade sedan om inköpspriserna.

- De är ett jätteproblem och ingen vill ta på sig att lösa landsbygdens problem. Vi gjorde det genom att börja samarbeta med café- och restauranggrossisten Outofhome som har en liknande organisation som vår, och nu är våra verksamheter positivt sammanflätade.

Butikerna har byggts upp med stöd av den data man kunnat samla in. Man är observanta på onödiga kostnader och på sådant som inte säljer. På kontoret finns till exempel sex lösningsinriktade personer som enbart jobbar med drift.

Under 2024 öppnade 24-SJU sin hundrade butik och är tveklöst bäst i klassen. Idag har man 117 och målsättningen är att alla ska bli vinnare. Jocke Assarsson visade en lång lista med saker man gjort under året där mycket handlar om teknik, inköp och butiksdrift. Han avslutade där han började, med att prata om känslan i företagandet som sådant.

- Jag är själv en före detta kulturarbetare som bland annat jobbat som clown. Med den bakgrunden har jag och mina medarbetare löst det som branschen inte klarat av. Tack vare att vi inte var först på marknaden så kunde vi se vad andra gjorde för fel. Jag visste inget om livsmedelsbranschen och det är kanske min största tillgång. Hade jag vetat hade jag aldrig gett mig in i det. Men nu så löser vi problem och jag är jättestolt.

Här kan du läsa en tidigare artikel om 24-SJU

Genom Björn Olausson delade Reitan Convenience med sig av sina metoder och verktyg för att mäta och analysera kundflöden.

Sist ut var Björn Olausson, Director of Data & Analytics, Reitan Convenience, som delade med sig av insikter från deras butiker. Reitan Convenience ligger i framkant när det gäller data och analyserar kundmöten i butik. Han berättade bland annat om hur de arbetar med analys och teknologi i butikerna samt vilka beteenden de ser hos konsumenterna just nu.

- Vi vill vara det företag i vår bransch som skapar mest värde genom dataanalys. Därför måste vi vara analysdrivna och genom vetenskap få ny kunskap att användas i systematiska metoder där man delar upp ett problem i mindre komponenter, sa han och berättade om att man exempelvis  mäter hur mycket folk det är utanför butiker vid olika tider.

- Då ser vi var det finns potential och kan vidta åtgärder för att bli relevanta. Om vi till exempel ser att flödena i våra innerstadslägen minskat, så tittar vi på situationsbeskrivningen och lägger till fakta om till exempel det ekonomiska läget, omvärldsoron och ökat hemarbete.

Text och foto: Gunilla Pihlblad