En dag fylld av convenience-kunskap
Conveniencebutiker är viktiga för mat på språng och fika och snacks ökar som shopping mission. Hållbarhet har blivit en allt viktigare del av köpbeslutet och elbilar medför en ny konkurrens- och köpsituation. Där har vi en kort sammanfattning av årets Consumer Insight Report som presenterades på forumdagen den 4 september av Emma Wähl från HUI (till höger på bilden). Övriga föredragshållare var hennes kollega Emma Hernell samt Magnar Mökkelgård, senior konsult inom NACS.
Convenience Stores Sweden Forum är det högtidliga namnet för den branschdag som inleder höstsäsongen. Här samlas medlemmar i CSS Networking program, vilket innebär leverantörer och kedjor.
Några av besökarna under rastmingel: Mattias Andersson fån Sia Glass tillsammans med Susanna Roald och Sarah Blohmé Larsson från HUI. Dessutom Ghassan Ghaziri från CSS’ styrelse tillsammans med Celcius-representanterna Alex Darvishnejad och Petra Åkerblom.
Efter vd Bengt Hedlunds inledning blev det information om Convenience Retail Awards som skulle delas ut samma kväll och därefter var det plats på scenen för Emma Wähl från HUI. CSS Networking Program har sedan 2012 tagit fram den återkommande rapporten CSS Consumer Insight Report där conveniencehandeln kartläggs från konsumentens perspektiv.
Rapporten innehåller både återkommande och aktuella frågor om konsumentbeteenden. Rapportens tematiska frågor är anpassade efter aktuella omvärldstrender och deras betydelse för framtidens conveniencehandel. Teman i år var Generation Z, elbilsladdning samt hållbarhet.
Bild från Consumer Insight Report.
Convenience är en självklar del av svenskarnas vardag – en miljon vuxna svenskar besöker en conveniencebutik varje dag och nästan hälften av besöker en conveniencebutik minst en gång i veckan. Ett trendbrott är att andelen som besöker en conveniencebutik fem dagar i veckan nu ökar något efter pandemin då den sjönk drastiskt. Men trots att konsumenterna besöker våra butiker oftare har en tredjedel spenderat mindre där under det senaste året jämfört med föregående år. De sparar in genom att köpa billigare produkter och att handla mer på kampanj.
Hela 97 procent av konsumenterna köper något när man är törstig eller småsugen, vilket är en ökning. Detta är särskilt stort bland unga mellan 18-29 år, där samtliga handlar efter dessa behov. Även snabbfika och fika för att umgås ökar. Allt fler handlar mat för att äta på språng - något som ökat med sju procentenheter sedan 2024. Även köp av färdigrätter sökar, både till lunch och middag.
Köp av nikotinprodukter, spel och lotter fortsätter öka. Andelen konsumenter som har haft nikotinprodukter som shopping mission har ökat med 13 procentenheter sedan 2024 medan lotter och spel har ökat med 10 procentenheter. Pakethanteringen är också en shopping mission. Svenskarna är vana vid att både skicka och hämta paket i conveniencebutiker.
Bild från Consumer Insight Report
Hur ser då konkurrensen om conveniencekunderna ut? Tuff, är det korta svaret. Kunderna vänder sig generellt till olika inköpsställen. Fyra av tio köper snabbfika på besninstationer medan 36 procent uppger att de handlar mat att äta i farten där och 32 procent från kiosk- och servicebutiker. Nikotinprodukter köps främst i fysisk butik och konsumenterna föredrar att skicka i väg paket där det finns personal.
De tre viktigaste köpfaktorerna för konsumenterna när de handlar i en butik är färska produkter, kundmöte och läget. 35 procent uppger att färska varor är det viktigaste när de besöker en butik, medan 35 procent uppger att trevlig personal är det viktigaste och 33 procent uppger att bra läge är det viktigaste. Bensinstationerna, kiosk- och servicebutikerna samt spel- och tobaksbutikerna sticker ut som de koncept där kundmötet och närheten värderas högst.
Bild från Consumer Insight Report
Det första temaområdet i årets undersökningar handlar om Generation Z, framtidens conveniencekonsument. Redan idag är det de som besöker oss allra oftast vilket medför stor säljpotential. De skiljer sig från tidigare generationer i köpbeteende, vad de värderar i butik samt vad som driver dem till köp. För conveniencehandeln är Gen Z extra viktiga att förstå och hålla koll på då de kommer till att omforma handeln framåt.
Bland annat så är energidrycker ett populärt val bland Gen Z och de använder vitt snus, vapes och traditionellt snus i större utsträckning än någon annan generation. Gen Z köper vidare produkter de sett på sociala medier och de är i högre utsträckning än äldre, positiva till digitala lösningar i butik.
Bild från Consumer Insight Report
Så var det detta med elbilar. 29 procent av svenskarna har kört elbil under det senaste året – marknaden är fortfarande relativt liten, men det är viktigt för convenienceaktörerna att vara medvetna om den nya konkurrenssituation detta medför och vilka behov elbilsförare har när de stannar och laddar. Snabbhet och pris är två viktiga drivkrafter liksom tillgång till toalett, restaurang och café.
Hållbarhet har blivit en allt viktigare faktor i köpbeslutet i conveniencehandeln. 14 procent av konsumenterna har avstått från att handla i en conveniencebutik för att den inte uppfyllt konsumentens hållbarhetskrav, en ökning med 10 procentenheter sedan år 2023. Speciellt yngre påverkas av hållbarhetsaspekten i sitt köpbeslut. Pantning är fortsatt det mest efterfrågade hållbarhetsinitiativet och efterfrågan har ökat under det senaste året. Det finns också ett stort intresse för rabatterad mat med kort datum.
Bild från HUI
Emma Hernell är vd för HUI och hon gav forumdeltagarna en bild av den allmänna handelsutvecklingen i Sverige. Något som kanske aldrig varit så intressant som nu med det konjunkturella läge som råder och som påverkar oss människor på olika vis.
Konsumenternas optimism dalar på nytt och det gäller både landets och den egna ekonomin och befolkningsutvecklingen har bromsat in ytterligare. Frågan är hur handeln reagerar när omvärlden förändras? Under tidigare kriser som till exempel IT-bubbla, finanskris och pandemi så har det inte varit så stor påverkan. Vi kan se en svag positiv detaljhandelstillväxt, en återhämtning är i sikte.
Det var dagligvaruhandeln som drev den blygsamma tillväxten i den fysiska handeln under 2024. I sällanköpshandeln varr det skönhets- och apotekshandeln som var i topp. Mest intressant för oss är så klart vad som sker i conveniencehandeln och genom vårt eget index så vet att vi att under förra kvartalet hade vi en negativ utveckling för första gången på fyra år. Förklaringen kan vara såväl väder som ökade priser.
Bild från HUI
Emma Hernell uppehöll sig också vid plattformarna Shein och Temu, vilka 71 procent av svenskarna handlat från under senare tid. Utlandspaketen är fler än någonsin och det är därför en paradox att man samtidigt tycker att hållbarhet är viktigt. Ett mera hållbart alternativ är inhemsk secondhand även om den också skapar paketflöden.
Vad kan vi då förvänta oss framåt? Enligt Emma Hernell ökar hushållens konsumtion i år med 1,8 procent och väntas ta mera fart under 2026. Det blir också konsolideringar i jakten på lönsamhet eftersom det krävs volym när priserna pressar marginalen. Färre men större aktörer väntas på marknaden efter lågkonjunkturen. Sparande och upplevelser prioriteras vid ökad köpkraft och hälsofokuset ökat både inifrån och ut. Men konsumtionen kommer att återvända.
- Vi vet att det vänder, men inte när, avslutade Emma Hernell.
Magnar Mökkelgård var avslutande gästtalare på Convenience Stores Sweden Forum. Han är Relationship Manager Nordics, NACS Global och före detta Direktör Reitan Convenience. Pensionerad numera men med uppdraget för NACS som ett stadigt kvarvarande ben inom branschen. Han gav oss inblickar i olika koncept i olika delar av världen och konstaterade bland annat att branschen står inför svåra utmaningar, samtidigt som den erbjuder möjligheter för innovation och anpassning.
Att förstå kunder och deras behov är centralt. Målet är att ge dem vad de vill ha, när, var och hur de vill ha det, menade Magnar och lyfte fram betydelsen av digital teknik och automatisering för att förbättra kundupplevelsen och effektiviteten. Han betonade vikten av att vara flexibel och anpassningsbar för att kunna möta de snabba förändringarna i marknaden.
Text och foto: Gunilla Pihlblad
