EU budget hotad – 14 länder på Sveriges sida om nikotinskatt

EU-kommissionens förslag till finansiering av verksamheten har resulterat i den största budgeten någonsin. Men trots upprepade försök att få gehör för sin plan för åren 2028–2034 verkar mer än hälften av medlemsländerna säga nej. Skälet är främst oenigheter kring de föreslagna nikotin- och bolagsskatterna, rapporterar tidningen Euroactiv. Sveriges finansminister menar att det är ”Oacceptabelt”

Flera regeringsföreträdare har dessutom kritiserat tanken på att EU-kommissionen i praktiken skulle få beskattningsrätt, och därmed ekonomisk makt, på områden där de lokala förutsättningarna skiljer sig kraftigt åt.

- Att Sverige skulle tvingas dra in skatt på rökfria nikotinprodukter och sedan ge bort intäkterna till EU är helt oacceptabelt, sade finansminister Elisabeth Svantesson när kommissionens planer blev kända.

Nu ser det ut som att hela 14 länder står på Sveriges sida – åtminstone vad gäller nikotinskatterna. Enligt tidningen Euractiv är den gemensamma nämnaren motståndet mot att EU vill ta 15 procent av intäkterna från nikotinförsäljningen, istället för att pengarna stannar i respektive land för att hantera de hälsorelaterade kostnaderna. Skatterna på cigaretter, men även rökfritt nikotin som vapes, e-vätska och nikotinpåsar, ska enligt förslaget bidra med cirka 11,6 miljarder euro till EU:s rekordbudget på totalt 2 biljoner euro.

Strid om principen: Vem ska få skatteintäkterna?

Flera länder, bland dem Sverige, Italien, Grekland och nyligen även Portugal, har också påpekat att kommissionens förslag helt saknar ett perspektiv på skademinimering. Enligt kommissionen ska de nya skatterna visserligen harmonisera marknaden, men samtidigt riskerar de att minska incitamenten för rökare att byta från cigaretter till mindre skadliga alternativ som nikotinpåsar eller e-cigaretter.

Frågan är politiskt laddad i flera länder, inte minst i Sverige där användningen av rökfritt nikotin i form av snus, nikotinpåsar och e-cigaretter dominerar nikotinmarknaden. Samtidigt är rökningen den lägsta i EU – endast 5,7 procent av svenskarna röker – något regeringen vill lyfta fram.

- Om två personer börjar snusa istället för att en börjar röka är det i praktiken en vinst för folkhälsan, och inte tvärtom. Prisättning är en bra metod för att främja en sådan utveckling, sade riksdagsledamoten Oliver Rosenqvist i samband med sitt förslag 2024 om att sänka skatten på snus och höja den kraftigt för cigaretter.

Regeringen har dessutom beslutat att skademinimering ska vara en del av nikotinpolitiken. Men här går EU-kommissionen i motsatt riktning. Enligt kommissionens nederländske representant Wopke Hoekstra bör alla nikotinprodukter beskattas på samma sätt. Han tillhör den falang som står nära WHO och läkemedelsindustrin, där man menar att allt nikotinbruk är skadligt och på sikt bör fasas ut till förmån för läkemedelsbaserade alternativ.

Nu ser det ut som att just den linjen blivit ett hinder för hela budgeten. Enligt Euractiv finns det en betydande risk att förslaget måste göras om i grunden för att få tillräckligt stöd.

Text: Stefan Mathisson

Bild: Vejpkollen.se