Så kan matsvinn bli en bra convenience-affär
En viktig global fråga som kan göras till en lokal affärsmöjlighet? Ja, så ser man mer och mer på hur vi ska hantera det stora matsvinnet. Med hjälp av eldsjälen och projektledaren Karin Bildsten vill vi här ge såväl bakgrund som inspiration.
- Convenience-branschen har extra stora möjligheter tack vare det direkta kundmötet, säger hon.
Karin Bildsten har lång erfarenhet av dagligvaru- och servicehandel. Idag jobbar hon på Axfood där hon mer och mer kommit att ägna sig åt matsvinnsfrågan. I augusti föreläste hon på Convenience Stores Forum och den 5 december på den inspirationsträff som Convenience Stores Sweden arrangerade.
Hennes egen resa är intressant eftersom hon för cirka fem år sedan drabbades av en insikt i samband med att hon skulle sortera bort gammalt bröd i en butik. Hon ger oss bakgrund med hjälp bilder och siffror som blir mer och mer svin(n)dlande ju mer hon pratar.
- En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp och den mat som globalt förfars och slängs skulle kunna föda tre miljarder människor. Ju längre fram i livsmedelskedjan vi befinner oss, desto större klimatpåverkan, säger hon och hänvisar till FNS:s miljömål om halverat matsvinn.
Vad är då matsvinn?
- Allt från potatisen som plöjs tillbaka ner i åkern till det vi inte äter upp på tallriken. Det finns planer initierade av regeringen till de berörda statliga verken och såväl Svensk Dagligvaruhandel som Livsmedelsföretagen jobbar med frågan liksom olika leverantörer och kedjor.
Det leder oss in på det första exemplet på hur man kan göra en affärsmöjlighet av matsvinn. Axfood är, genom Karin Bildsten, initiativtagare till Matmissionen som har två butiker i Stockholm och fler på gång.
- De drivs i samarbete med Stadsmissionen och säljer enbart donerat matsvinn från cirka 40 livsmedelsföretag. I butikerna handlar drygt 3000 medlemmar till en tredjedel av ordinarie Willyspris. Alla kan handla men om man har en handling som visar att man har en utsatt social situation så får man det lägre priset.
Matmissionen växte och nu finns det även en ”matbank” som i sin tur levererar överbliven/utgången mat till cirka 24 olika sociala organisationer. Något som dessutom skapat tillfällen för arbetsträning. Drygt 70 personer var sysselsatta på i Matcentralen under 2017.
- Man tog emot cirka 600 ton funktionellt matsvinn förra året, säger Karin Bildsten och berättar även om andra verksamheter där volontärer varje morgon delar ut mat till hemlösa på Stockholms central.
Axfood har varit ledande på området men riskerar nu att bli omåkta av Lidl. Något som Karin Bildsten inte ser som ett problem. Om matsvinn har blivit en konkurrensfråga, ja då sporrar ju företagen varandra till gagn för hela frågans viktiga lösning.
Hur ser det då ut i convenience-branschen där det säljs mera mat än någonsin? Karin tar ett mycket konkret exempel.
- Säg att antalet butiker som säljer korv i de stora kedjorna Axfood levererar till är cirka 1570 till antalet. Om varje butik har tio överblivna korvar per dag så blir det 5,7 miljoner på ett år. Det vill säga drygt 400 000 kilo matsvinn!
Nästa konkretisering av problemet är att omvandla dessa korvar till hur många grisar som faktiskt fötts upp och fått sätta livet till i onödan. Återigen både hisnande och sorgliga siffror. Dessutom slängs det ju annat än korv. Om vi lägger till motsvarande andel kaffebröd och frukter, det vill säga tio per dag, så utgör de tillsammans med korvarna cirka1 500 ton om året.
- En vara du hade tänkt kasta och som i stället säljs för halva priset ger ju faktiskt 100 procents marginal, om man tänker på alternativet. När vi på Axfood följer upp vårt arbete med prissänkningar ser vi att det är mer lönsamt på sista raden att sälja varan för nedsatt pris än att kasta den.
- Våga prova. Du tjänar mer pengar och du gör en bra sak för miljön, säger Karin och skickar med några enkla marknadsföringstips:
Sista minuten-erbjudande:
• Är du hungrig så köp två korvar och betala för en – så slipper vi slänga maten.
• Är du sugen så köp fyra wienerbörd och betala för två – så slipper vi slänga. Mikra dem så smakar de som nybakade.
• Fruktsugen? Köp två frukter, betala för en så slipper vi matsvinn.
Kommer vi att fortsätta kasta mat som vi gör nu? Vilken convenience-kedja blir först? Vad är ditt ansvar och vad kan du påverka? Om inte du gör något, vem ska då göra det?
Kom igen nu convenience!
Fotnot: Du kan se Karin Bildstens anförande i inspirationsträffen på vår hemsida. Det går också bra att kontakta henne för mer information.
Text: GUNILLA PIHLBLAD