Nya regler om karenstid för sjuka anställda

Från och med den 1 januari 2019 har ”karensdagen” vid sjukdom ersatts av ett karensavdrag. Det innebär att du som arbetsgivare behöver räkna på ett nytt sätt när en anställd blir sjuk. Karensavdraget dras som ett engångsavdrag från sjuklönen och är 20 procent av genomsnittlig sjuklön en arbetsvecka.

När en anställd blir sjuk behöver du som arbetsgivare säkerställa att du betalar ut rätt sjuklön. I och med de nya reglerna kan du behöva kontrollera att ditt eventuella löneadministrativa system har rätt inställningar i och med att nya regler gäller. Har du ett kollektivavtal som anger en annan beräkning av karensen måste du fortsätta tillämpa det.

För att räkna ut karensavdraget behöver du som arbetsgivare fastställa den genomsnittliga sjuklönen för arbetstagaren en kalendervecka baserat på den genomsnittliga veckolönen.  

Den genomsnittliga veckolönen baseras på den genomsnittliga arbetstiden per kalendervecka som den anställde arbetar. Vanligen anger anställningsavtalet en tjänstgöringsgrad som du kan utgå från. Om anställningsavtalet innehåller färre timmar än heltid behöver du ta hänsyn till om den anställde arbetar mertid och i vilken omfattning det påverkar den genomsnittliga veckolönen.

Välj vecka för bedömning
Om den anställde har en sysselsättningsgrad som varierar behöver du som arbetsgivare göra en bedömning av hur mycket personen skulle ha arbetat en genomsnittlig vecka. Lämpligen väljs en tidsperiod som är signifikant för hur den anställde arbetar. För till exempel detaljhandeln kan därför enbart månaden december vara något missvisande för hur mycket en arbetstagare arbetar under en period. Traditionellt sett arbetar arbetstagarna mer under december månad inom detaljhandeln i och med julhandeln. Välj hellre en annan eller längre period som bättre speglar hur arbetstagaren normalt arbetar.

Beräkningsunderlag

Sjuklönen är 80 procent av den anställdes lön och andra förmåner den sjuke förlorar och utbetalas istället för lön de dagar arbetstagaren är sjuk.  I beräkningsunderlaget ska även eventuell ersättning för obekväm arbetstid och eventuell mertidsersättning räknas med. I och med de nya reglerna ska sjuklön utgå alla dagar arbetstagaren är sjuk men med ett karensavdrag som dras från den sammanlagda sjuklönen.

Karensavdraget enligt de nya reglerna ska vara 20 procent av en genomsnittlig sjuklön en arbetstagare beräknas få för en kalendervecka.

Formlerna blir enligt följande:

Genomsnittlig veckolön * 80 % = veckosjuklön

Veckosjuklön * 20 % = karensavdrag (som dras från sjuklönen en gång)

Med den här beräkningsmodellen blir karensavdraget detsamma oavsett vilken dag eller när på dagen den anställda blir sjuk. Om den anställda (som arbetar 8 timmar per dag) blir sjuk efter halva arbetsdagen, dvs 4 timmars arbete, blir löneavdraget 4 timmar första sjukdagen.

Exempel:

Saga arbetar 8 timmar per arbetsdag måndag till fredag och har en timlön på 100 kr. Hon hinner arbeta fyra timmar på måndagen innan hon blir sjuk och sjukanmäler sig. Hon är sedan borta resterande del av måndagen och hela tisdagen innan hon återgår i tjänst. Hon får då ingen lön för halva måndagen och hela tisdagen.

Arbetsgivaren räknar fram hennes förlorade arbetsinkomst (lön) till 1 200 kr, ((4 tim+8 tim) * 100 kr). Karensavdraget beräknas som 20 procent av en veckas sjuklön som i detta fall är 80 % av 40 timmar á 100 kr, detta blir 640 kr, (0,2*0,8 *40*100). Den sjuklön som arbetsgivaren ska betala ut beräknas som sjuklön för de timmar Saga skulle arbeta minus karensavdraget, detta blir 320 kr, ((0,8 * 1 200) - 640 kr).

Som medlem kan du alltid ringa 0770-85 00 00 rådgivning om frågor som denna och andra inom arbetsrättens område.